Bönen – ett rop om tröst och mening stigande upp till Herren

Att be är något fundamentalt för människan. Bönen kan se olika ut men den finns i alla religioner – och på sitt eget sätt även bland ateister. Författaren, som är teol.kand., fil.dr i socialvetenskap och universitetslektor i psykologi vid högskolan Väst i Trollhättan, tar i denna artikel upp olika aspekter om bönen och hur den kan främja psykisk hälsa. Undersökningar visar även hur vanligt det är med bön bland exempelvis vårdpersonal.

Under mänsklighetens historia har individen mött olika former av utsatthet och lidande, som hen sökt tröst för. För religiösa och/eller andliga, har bön fungerat som ett primärt sätt att uppleva tröst, helande och hopp. Ett exempel, som Inger Alestig rapporterat om (Dagen den 18 januari 2023) är syster André (Lucile Randon), som 2021 drabbades av COVID-19 då i en ålder av 116 år. Syster André hävdade efteråt att det var bön mer än någonting annat som möjliggjorde för hennes återhämtning.

Bön för en evangelisk-luthersk troende är något annat än för katoliken. För Luther är bönen både en livshållning och ett sätt att kommunicera med Gud. Bönen inbegriper trons tre dimensioner; frälsning, kyrkan och det eviga livet (Agrell & Löfgren, 2016). Dessa dimensioner får vidare sin förklaring i Luthers kommentarer till Stora katekesen och Fader vår.