Församlingen är kyrkans primära enhet

Exempel från Heliga Korsets församling i Kalmar

Jonas Lockman Lundgren, som är församlingsherde i Heliga Korsets församling i Kalmar, visar här hur ett pastorat genom klok, tydlig och omfattande delegering till församlingsrådet och församlingsherden kan ge en församling den självständighet som krävs för att bevara glädjen och initiativkraften i det lokala.

Svenska kyrkan i Kalmar består sedan 1989 av fem församlingar. Innan dess var det en enda församling. Men då miljonprogrammets byggnation innebar att Kalmar växte, blev det också aktuellt att bygga gudstjänstlokaler och kyrkor i de nya stadsdelarna. Det skedde mellan början av 1960-talet fram till början av 1980-talet.

I var och en av dessa samlades en gudstjänstfirande skara som med tiden blev så ansvarstagande att Kalmar församling i praktiken blev som fem församlingar samlade kring var sin kyrka. Relationen till domkyrkan och kyrkoherden försvagades så att säga av sig själv genom att de gudstjänster som firades i domkyrkan relaterade till dem som kom dit medan i de fyra andra gemenskaperna relaterade folket på samma sätt till »sin» egen kyrka. För att öka delaktigheten beslöt då kyrkofullmäktige att dela Kalmar församling i fem församlingar i ett gemensamt pastorat under en kyrkoherde.