Gästfrihet – en kristen dygd

Författaren är Hugh De Pree Professor of Leadership Development vid The School of Mission and Theology, Fuller Theological Seminary, Pasadena, CA. Han har en inriktning mot kyrkligt ledarskap och har grundat The Academy of Religious Leadership och The Journal of Religious Leadership. Denna artikel är den andra i en serie som utgår från boken The Innovative Church. Här betonas gästfrihet som en kristen dygd, som en central del i kristen trosutövning.

Gästfrihet är en kristen dygd. Bruket har sin början redan i Första Mosebok. Detta begrepp har i vår egen tid kommit att betyda att man bjuder på mat eller ordnar en fest, men i kristet bruk innebär ordet så mycket mer. Hur kan vi återupptäcka det specifikt kristna med gästfriheten och låta den blomma ut i biblisk fullhet i vår samtid?

Gästfrihet innebär att erbjuda förmånerna i den gemenskap jag tillhör åt dem som på grund av sin ställning inte förväntar sig något sådant, och i synnerhet åt utomstående, som genom sitt främlingskap är särskilt sårbara.

Gästfrihet innebär vanligen att man äter tillsammans, men det handlar om mer än så. Måltider är exempel på förmåner man har om man tillhör en familj. Mina barn har rätt att vänta sig ett mål mat varje kväll. När vi delar en måltid handlar det inte om snällhet, utan det är helt enkelt vad jag är skyldig dem. Om jag delar måltid med någon utomstående har jag inbjudit honom eller henne för just den stunden. För att vara gästfri behöver jag sätta mig in i de utomståendes belägenhet och behandla dem som vänner. Gästfrihet innebär att utsträcka mina förmåner till andra, utöver det som skiljer oss åt.