Käre nyprästvigde!
Några råd från en församlingsprästs erfarenhet
Den här artikelns författare, Niklas Adell, har under decennier varit präst i en församling i Linköping. Utifrån sina erfarenheter ger han råd till den nyprästvigde – råd som likaväl angår också den präst som firat tio- eller tjugoårsjubileum av sin vigning. Det är raka, kärva och kärleksfulla råd. Utan omskrivningar. Detta är att vara präst lokalt, närvarande, i gudstjänstlivet, i själavården. Det är inte de råd som lärs ut på utbildningsinstitutet eller som tillämpas i storpastoraten. Det är råd för att vara präst i det personliga mötet – med Gud, med församlingen, med den enskilde. Inte är det lätta råd, men vem har sagt att det ska vara lätt att vara präst? Men det är goda råd.
Käre nyprästvigde!
Nu ska jag ge dig några korta och raka råd inför ditt liv som präst.
1) Du måste ha en plan för ditt prästerliga liv och din pastorala gärning. Den bästa planen heter »Pastoral för en församling i Svenska kyrkan», utgiven av Artos 2015. Köp den!
Den officiella Svenska kyrkan har ingen pastoral plan för vare sig präster eller församlingar. »Församlingsinstruktionen» är inte en pastoral. De beslutande organen arbetar efter en politisk plan, kyrkokanslierna efter en företagsekonomisk.
Du måste ha en pastoral plan. Om du inte har det, har du snabbare än du tror tagit till dig de andras planer.
2) Du måste »gå under radarn». Det bästa är om kyrkorådet, församlingsrådet, cheferna och »personalen» tänker som du. Det kan hända att de är med på en del. Men räkna med att ofta behöva »gå under radarn». Ty Svenska kyrkan är ockuperad mer än du tror av politiska intressen, liberal och reformert teologi i såväl strategier som böne- och gudstjänstliv och i vad det är att vara präst.
Kyrkfolket måste veta vad du gör och varför, men andra behöver inte veta det som de inte gillar. Nå, detta kräver mycket vishet. Många faktorer spelar roll. Men glöm inte grundhållningen: När apparaten Svenska kyrkan och din pastorala plan inte överensstämmer, vilket är vanligare än du tror, då måste du, som vilken motståndsrörelse som helst, gå under radarn. Trohet är vad vår Herre förväntar sig, inte anpassning.
Du är viktigare än du tror
3) Du måste vara i din församling, bo i dess geografiska område, vara prästklädd när du är där, stanna där. Det ska inte vara något konstigt att du är med på en av ditt kyrkfolks 40-årsdag och 40 år senare på hennes 80-årsdag. Eller att du ses som »vår präst» också av honom som aldrig firar gudstjänst men bott i »din» stadsdel de senaste 20 åren.
Du är viktigare än du tror.