Kyrkliga textilier för stora och små

Med början under slutet av 1800-talet och fortsättningsvis under 1900-talet har Svenska kyrkan förändrats i ett flertal bemärkelser. En är hennes bruk av paramenta och liturgisk skrud. Successivt från 1700-talet och framåt avlades denna, kanske aldrig helt, men till stor del. Kaftan och svart kappa blev på många håll prästens normala dräkt i gudstjänsten och i övrigt förekom inga direkta utsmyckningar av kyrkorummet. Periodvis ansågs sådant vara rester av medeltida, katolsk vidskepelse, och när skruden skulle återinföras, ja, då var rädslorna för katolska faran omfattande. Alla former av förskönande inslag, också stearinljus, sågs med skepsis.