Partiet framför allt

Författaren till artikeln, teol. dr och docent Klas Hansson, har varit direktor vid ärkebiskopens kansli, direktor och VD för Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna och chef för Svenska kyrkan i utlandet. Han har bl.a. författat Kyrkomöte och partipolitik. Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018. Han belyser partipolitiseringen av kyrkomötet och några av de frågor som har varit, och i några fall fortsatt är, aktuella inför det kyrkoval som genomförs i höst.

Den 21 september är det kyrkoval. Det betyder att under våren 2025 har listorna för de olika nomineringsgrupperna spikats för valen till den lokal nivån, till stiften och kyrkomötet. Kandidaterna ska intyga att de är döpta och har rätt ålder, i övrigt finns inga kvalifikationskrav för den som är medlem i Svenska kyrkan.

Det är som det brukar vid kyrkovalen. Det är politiska partier som ställer upp, som Socialdemokraterna och Centerpartiet. Centern beslutade senast vid sin stämma 2023 att ställa upp som politiskt parti även i fortsättningen. Ett förslag om att partiet skulle bilda en mer fristående kyrklig centergrupp avvisades. Inför kyrkovalet 2025 har Sverigedemokraterna skapat Förbundet Sverigedemokrater i Svenska kyrkan. Det är ett förbund inom den sverigedemokratiska familjen med syfte att motverka socialdemokraternas maktmonopol över Svenska kyrkan och civilsamhället. Den som kandiderar behöver inte vara troende men förväntas motverka mångreligiositet och islamiseringen av Sverige. Anknytningen till partiet är mycket stark.

Att politiska partier, eller grupper närstående till politiska partier, vill ta plats i kyrkomötet och andra kyrkliga beslutandeförsamlingar, är okänt i andra kyrkor

Dessutom finns det grupper som verkar i en icke formaliserad anknytning till politiska partier. Hit hör till exempel den liberala gruppen och vänstergruppen. Därtill kommer de partipolitiskt obundna grupperna med Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan som största grupp.

Att politiska partier, eller grupper närstående till politiska partier, vill ta plats i kyrkomötet och andra kyrkliga beslutandeförsamlingar, är okänt i andra kyrkor. Det finns till exempel demokratiska kyrkoval i både Norge och Finland så att kyrkomedlemmarna ska kunna påverka sin kyrka, där olika grupper för fram kandidater. Till skillnad från i Sverige är dessa grupper inriktade på kyrkliga frågeställningar och har inte sin grund i allmänpolitiska partier.  Hur kom det sig att det blev så här i Svenska kyrkan? När dök egentligen de politiska partierna upp?[i]