SIFO-undersökning om svenskarnas tankar om Svenska kyrkan

Inför kyrkovalet har Svenska kyrkan gjort en SIFO-undersökning kring svenska folkets syn på Svenska kyrkan, vad man vill att Svenska kyrkan ska arbeta med och skäl till att rösta i kyrkovalet. Undersökningen är en uppföljning av en liknande undersökning inför valet 2017, då i stort sett samma frågor ställdes. Den gjordes 9–12 augusti genom telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda personer, varav 61 procent var medlemmar i Svenska kyrkan.

Vid ett digitalt journalistseminarium den 16 augusti som anordnades inför årets kyrkoval presenterade Pernilla Jonsson, forskningsoch analyschef på Svenska kyrkan, undersökningen. Hon menade att undersökningen kan ge en bild av människors uppfattning om Svenska kyrkan och hur synlig Kyrkan är i det svenska samhället. Den visar också hur angelägna många är att påverka Svenska kyrkans verksamhet och inriktning.

Det är i stort sett samma frågeställningar som för fyra år sedan, som toppar svenskarnas förväntningar på vad Svenska kyrkan ska göra, men ordningen har ändrats. Mest angeläget är nu stöd vid sorg, besöka gamla och ensamma, krisstöd vid lokala och nationella katastrofer och arbete bland socialt utsatta. Kyrkans diakonala närvaro och insatser ses således som högsta prioritet. Frågor om hur man såg på gudstjänstlivet och de kyrkliga handlingarna ställdes klokt nog inte, förhoppningsvis därför att dessa är så självklara att de inte kan ingå i en prioriteringsskala.

Intresset för att påverka och att rösta i kyrkovalet är lågt. De skäl man ser för att rösta är i första hand vikten av att värna demokratiska rättigheter och att motverka att främlingsfientliga krafter får inflytande i kyrkan. Bara fyra av tio anger som skäl att kyrkans verksamhet är viktig för samhället.

Genomgående i jämförelsen mellan de två undersökningarna med fyra års mellanrum är att intresset för kyrkan sjunker. Lika tydligt är att män är mer ointresserade än kvinnor av kyrkan och att intresset är lägre i de tre storstadsregionerna än i övriga landet. Direkt påtagligt är att 2017 hade 25 procent inte haft kontakt med Svenska kyrkan under senaste året medan den 2021 var siffran 50 procent. Den mycket kraftiga minskningen beror förmodligen främst på pandemin samtidigt som kyrkan på ett sätt varit ännu mer tillgänglig än tidigare med främst webbsända gudstjänster men även andra inslag.

Även om valdeltagandet vid förra kyrkovalet var några procentenheter (19 %) högre än vid tidigare val under 2000-talet är det en problematiskt liten del av Svenska kyrkans medlemmar som röstar. Karin Perers, ordförande i kyrkomötet, förklarar att det inte är någon större opinion för att ändra nuvarande valsystem. Forskningschef Pernilla Jonsson poängterar att problemet med lågt valdeltagande finns i de flesta medlemsorganisationer. Nomineringsgrupperna har ett stort arbete framför sig för att väcka engagemang och intresse för valet. Någon särskild valfråga som kan väcka intresse och debatt finns inte i år.

Frågan är vilken vikt Svenska kyrkan ska lägga vid SIFO-undersökningen. Vad visar den egentligen och på vilket sätt bör ett slumpmässigt urval av svenskar påverka kyrkans liv och framtid? Man kan väl knappast förvänta sig att de som inte är aktivt kristna önskar att kyrkan arbetar med tron, gudstjänsten och mässan, dvs. med kyrkolivets insida. Undersökningen visar också tydligt att det är de utåtriktade samhällsnyttiga insatserna som värderas av gemene man. Jonsson delar den uppfattningen och betonar att undersökningen inte kan användas som underlag för vad Svenska kyrkan ska satsa på, utan mer som en mätare, ett lackmuspapper, på kyrkans synlighet i samhället.