Två motståndsmän: Dietrich Bonhoeffer och Jørgen Glenthøj

I denna artikel lyfter docenten och komministern em. Christian Braw fram två personer som aktivt tog del i motståndskampen mot nazisterna och deras förbrytelser, den bioaktuelle Dietrich Bonhoeffer och dansken Jørgen Glenthøj. Glenthøj blev f.ö. med tiden en framstående Bonhoefferforskare. Efterföljelsen av Kristus, kristenlivets innersta hemlighet, är just det lidande som kan bli den mest verksamma kraften i att förvandla det omgivande samhället. 

Dietrich Bonhoeffer är ett namn som ständigt återkommer i evangelisk teologi efter 1945. Hans brev från fångenskapen under Tredje riket har gett ständig inspiration och ständiga frågor. Det är ställt utom tvivel att han tillhörde 20-julikretsen, som förberedde och genomförde attentatet mot Adolf Hitler 1944. Målet var ett återupprättande av den tyska rättsstaten, vilket innebar ett totalt avskaffande av det nazistiska systemet.

I denna krets ingick även amiral Wilhelm Canaris och general Hans Oster, båda höga chefer inom det tyska kontraspionaget, Abwehr. Genom deras ställning blev det möjligt för Bonhoeffer att resa till Sverige för att där möta den engelske biskop George Bell av Chichester. Bonhoeffer kunde för honom berätta om det tyska motståndet mot Hitler och det planerade attentatet. De brittiska myndigheterna identifierade Bonhoeffer som en tysk agent, som kunnat komma till Sverige genom kontakter inom Abwehr. Engelsmännen uppfattade hans budskap som en provokation eller en avledningsmanöver från den tyska ledningen.

Samtidigt som detta pågick fanns i Århus en ung teologie studerande, Jørgen Glenthøj (1922–1996), som hade engagerat sig i den danska motståndsgruppen Holger Danske. Sitt namn hade den efter sagan om den danske hjälten och vikingen, som för länge sedan försänkts i djup sömn och som kommer att vakna, när Danmark i yttersta nöd behöver en räddare. Holger Danske hade över 300 medlemmar och utförde en lång rad attentat, bland annat mot järnvägen.