Undervisning om änglarna

Ur SPT 24/2021

Syster Siluana Tengberg: Änglarna. Tro och erfarenhet. Artos & Norma Bokförlag 2021. 148 sidor.

Änglar, finns dom? Syster Siluana svävar inte på svaret!

Boken består, som titeln anger, av två delar, en teologisk och en som tar upp några exempel på mänskliga erfarenheter av änglar. Den förra spänner från änglarnas skapelse till fulländningen, från livets början till dess slut. Material från den kristna historien redovisas, men det hänvisas också till judiska och muslimska texter liksom till vittnesbörd från andra religioner.

Det sägs att ett kollektivt minne om änglarnas verklighet finns bevarat hos stora delar av mänskligheten, tack vare att andligt sinnade människor känt av deras närvaro och att änglarna i sin tur visat sig och friskat upp vårt minne.

En i hög grad realistisk syn på änglarnas existens presenteras. Även om man skulle ställa sig skeptisk till denna, kan man läsa framställningen med behållning, därför att den, så långt jag förstår, på ett vederhäftigt sätt redogör för de föreställningar som har funnits om änglar i alla de traditioner som apostroferas. Boken skiljer sig i väsentligt avseende från de new age-betonade änglaskrifter som ibland översvämmar marknaden. Den tvivlande kan nog också uppskatta den poetiska lyster som änglarna skänker trons universum.

För den, som likt mig inte hyser något tvivel om att änglar verkligen är ytterst aktiva i gränsområdet mellan mänskligt och gudomligt, är boken i bästa mening uppbygglig, inte endast genom att uppmärksamma på änglarna utan också på den gudomliga närvaron i vardagslivet. Mitt eget möte med det jag tror vara en ängel blir än mer levande.

Vad är då änglar? De är individer som har en intellektuell natur och är utrustade med fri vilja. De är således personer. Deras förstånd är oberoende av sinnesorganen. Deras vetande är stort, även om de inte som Gud är allvetande. De kan sinsemellan utbyta tankar. De har förmåga att förflytta sig från plats till plats med tankens snabbhet. De kan därvid föra med sig både materiella ting och människor. De kan också befinna sig på flera platser samtidigt. Änglarna är dessutom hierarkiskt ordnade.

Särskild uppmärksamhet ägnas Satan, den gåtfulle, fallne ängeln. Liksom människorna fick änglarna gå igenom en prövningstid. En av de mest upphöjda drabbades av högmod med påföljande avund och drog med sig andra i fallet. Den onde tillhörde alltså de högre änglahierarkierna och var, enligt en hänvisning som författaren gör till Hesekiel, troligen en kerub.

Prövningen kan ha bestått i att änglarna fick veta Guds plan att skapa människor till sin avbild. En ängel motsatte sig detta och drog med sig några andra liksom människorna i fallet.

De änglar som bestod provet kan Satan inte längre påverka, utan hans verksamhet har förflyttats till jorden, där han i sitt rike försöker att genom synden förslava människorna. Detta hindrar dock inte Guds möjligheter att vända det onda till något gott.

Hur går det då för Satan till slut? Jag kan inte se att syster Siluana uppmärksammat den frågan. Men den har ställts under kyrkohistoriens gång. Tanken på alltings återställelse (apokatastasis panton) har till exempel räknat med att också den Onde till slut ska böja knä för Gud och bli räddad. Den strider visserligen mot den officiella kyrkoläran men har inte försvunnit utan vinner fortfarande anhängare.

För den som älskar Guds skapelse är det intressant att ett avsnitt ägnas åt naturänglar. Efter att ha konstaterat att det för den kristna läran kan tycks överdrivet att varje grässtrå skulle ha en ängel, anknyter författaren ändå till Uppenbarelseboken, där änglar har makt över olika naturföreteelser. Även Jean Daniélou talar om att ordningen i naturen kan ha änglar som vakter och dominikanen Lavy menar att änglar kan inverka på tingens rörelser på ett sätt som fysiken inte kan avslöja.

Författaren berättar om fyra människor som levt med änglar, Cecy Cony (1900– 1939), Padre Pio (1887–1968), Mechthild Thaller-Schönwerth (1868–1919) och Johannes Bosco (1815–1888).

Änglar har ingen fast kroppslig form, men ofta uppenbarar de sig i mänsklig gestalt. Men som den fascinerande berättelsen om Don Boscos gråa hund, Grigio, tycks visa, kan änglar också förklä sig till djur, vilket också de onda änglar kan göra. Varför skulle inte djuren duga?

Boken är vackert illustrerad med ett antal ikoner som författaren själv målat och några fotografier på de personer som änglarna stått nära.

Karl-Erik Tysk