Utredningshaveri

Ett haveri kan beskrivas som ett allvarligt fel som leder till ett systems sammanbrott. Något som fungerat bryts sönder. System eller organisationer kan mer eller mindre förlora sin kraft, sin funktion, sin mening. Ibland blir brottet allvarligt och fallet stort. Så kan även riktigt stora kolosser, system eller organisationer falla. Det slutar med att sammanbrottet är ett faktum.

Kan detsamma gälla en kyrka, såsom Svenska kyrkan? Till de kyrkliga teologiska haverierna vi sett kan nu något ytterligare komma att tillföras. Vad kan det få för konsekvenser? Hur många teologiska haverier kan tillfogas innan systemet, den yttre kyrkoorganisationen ser ett sammanbrott? 

Det möjliga teologiska haveri som allvarligt kan komma att skada kyrkan är om Svenska kyrkan låter sig påverkas av den utredning som tagits fram av Next advokater och som driver frågor på temat att alla präster måste viga samkönade par. Så har exempelvis Kyrkans tidning (24/1) rapporterat att utredaren kommit fram till följande: »Ett anställningskrav på präster att kunna viga samkönade par är ’både nödvändigt och lämpligt’». Utredaren driver frimodigt sitt ärende, men i sak uppvisas inte endast en häpnadsväckande teologisk inkompetens (som även uppvisar oförståelse för ekumeniska komplikationer), utan även en juridisk och kyrkorättslig sådan.

Ibland kan man få uppfattningen om att vissa i Svenska kyrkans ledning, tillsammans med andra, menar att Svenska kyrkan driver en progressiv teologi som i förväg går in på den teologiska väg som alla andra kommer att följa, när också de blivit »upplysta». Men är det så? Nej, det är snarare ett teologiskt självskadebeteende, en väg som leder ifrån de andra stora kyrkorna, ifrån den heliga apostoliska Kyrkan och den allmänneliga kristna tron, oavsett om dessa ord söndagligen bekänns. Men ett hus kan inte ligga i strid med sig själv – varken national- eller folkkyrkobygget eller den rest som finns kvar i organisationen Svenska kyrkan. Den bryts söner. Ett nytt teologiskt, juridiskt och kyrkorättsligt haveri kan få allvarliga konsekvenser. En älskad kyrka kan komma att se ett sammanbrott, för många av oss ett mycket smärtsamt sådant. 

Vi får be om att ledningen i Svenska kyrkan besinnar sig och vänder åter till Kyrkans huvudspår. Men hur det än blir med den saken kan vi med tacksamhet säga att Kristi kyrka består. Den berörs föga av yttre haverier. Den bygger på »ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse – det är alltså hemligheten i kristendomen. Det är detta, som gör den oövervinnerlig» (som Bo Giertz skriver i sitt herdabrev, s. 9). Här handlar det om uppståndelsekraft, inte om teologiska sammanbrott eller ett nytt utredningshaveri. Den uppståndelsekraften önskar vi mer av i Svenska kyrkan, så att den kan rensa bort det som bryter ner och i stället bli en tydlig del av den allmänneliga kristenheten och förverkliga Kyrkans kallelse i världen.