Jeremia med nya ögon

Denna boks bakgrund är ett närstudium av Jeremiaboken, där författaren sedan också gjort en resa till Det Heliga Landet, där han kom att möta dagens verklighet, vilket gav ett vidgat perspektiv på Jeremiaboken. Boken, som består av 100 korta avsnitt, kan ses som en kommentar till Jeremiaboken sedd genom den aktuella politiska situationens glasögon.

Namnet Israel nämns första gången i en inskrift, den s.k. Merneptahs pelare från 1200-talet f.Kr., där nämnde farao skriver »Israel ligger öde, dess säd finns ej mer».

I Bibeln är det patriarken Jakob som får namnet Israel i 1 Mos. 32:28 efter kampen vid Jabboks vad, men också i 1 Mos. 35:10. Israel blir så beteckning på alla Jakobs ättlingar efter de tolv sönerna som blev tolv stammar.

Med kung Saul på 1000-talet f. Kr. blev Israel beteckning på ett rike som höll i ungefär hundra år, tills det föll sönder i två delar. Det blev norra delen som nu kom att kallas Israel, under det att Juda stam i söder blev ett eget rike kring Jerusalem. Ett par inskrifter från den aktuella tiden bekräftar existensen av detta rike Israel i norr.

Men inte heller detta blev så långvarigt. Efter ett par hundra år sögs det upp av det stora Assyrerriket. Kvar var det lilla Juda i söder som lydrike under den tidens stormakter tills det gick under för Babylonierna år 587 f.Kr. och det ledande skiktet deporterades till Babylonien.