Det gällde frälsningen
Kyrkofäderna tog inte lätt på det teologiska arbetet, där subtila definitioner, ord och språk kunde få helt avgörande betydelse. Teologi var på allvar, ibland nästan på liv och död. Det ska vi vara tacksamma för i dag, vi som lever med arvet från kyrkofäderna.
Lägligt inför 1700-årsminnet av kyrkomötet i Nicaea har del VIII av Svenskt Patristiskt Bibliotek utkommit med rubriken Teologi efter Nicaea. Huvudredaktör för Svenskt Patristiskt Bibliotek är Samuel Rubenson, och redaktörer för denna volym är Daniel Wihlborg och Katarina Påhlsson.
Kyrkomötet i Nicaea år 325 är en avgörande händelse för den kristna kyrkan och hennes dogmbildning. De efterföljande ekumeniska kyrkomötenas bidrag är egentligen att dra ut konsekvenserna av Nicaeas beslut gällande Sonens gudom och den kristologi, pneumatologi och trinitetsteologi som blir en följd. Volymen innehåller nyöversättningar av både den ursprungliga nicaeanska trosbekännelsen och den vid kyrkomötet i Konstantinopel år 381 utvecklade niceno-konstantinopolitinska trosbekännelsen.