Artiklar

När bandet till de judekristna kapades

Den antisemitism som befästes i Nicea har haft ett fast grepp om den kristna kyrkan både i väst och öst. Visst har det funnits ljuspunkter, men det är först under senare århundraden vi börjat se en teologisk förändring.

Förvisningen av judarna från Frankrike 1182. Utsnitt från Grandes Chroniques de France.

Författaren är f.d. kyrkoherde i Istorp, prost h.c. och mångårig redaktionsmedlem i SPT. I denna artikel visar han på hur beslut att avgränsa kyrkan från judiska seder slutgiltigt utestängde judekristna alternativ. Niceamötet hade i detta en ödesdiger roll.

I år har 1700-årsminnet av kyrkomötet i Nicea år 325 e.Kr. firats på många håll. Mötet har blivit känt för sin betydelse för den kristna dogmatiken. Där utformades preliminärt den nicenska trosbekännelsen, och kyrkans ståndpunkt i den arianska kontroversen fastställdes.

Men mötet fick också långtgående konsekvenser för kyrkans förhållande till judendomen och de kvarvarande judekristna grupperna. Den viktigaste frågan gällde då beräkningen av datum för påsken.

Mötet ägde rum i det östligt belägna Nicea (nuv. Iznik) eftersom den nya kejsarstaden Konstantinopel ännu inte var färdigbyggd.

Det var visserligen ett ekumeniskt möte, men representationen var långt ifrån fullständig. Av de cirka 250–320 biskopar som deltog (olika källor anger olika antal) kom nästan alla från den östra delen av det romerska riket. Italien var svagt representerade, medan Gallien, Spanien och Britannien helt saknades. Biskopen av Rom, påven Silvester som var till åren kommen, deltog inte personligen utan skickade två presbyter som ombud. Endast några få biskopar från Egypten deltog. Kyrkorna i Persien, Armenien, Etiopien och Indien deltog inte.

Några representanter för de judekristna församlingarna, som t.ex. den judekristne biskopen av Tiberias, var inte heller närvarande. Enligt den ihärdigt kättarjagande Epifanios av Salamis existerade fortfarande judekristna grupper av nazaréernas riktning, bl.a. i Kokabe och Pella i Östjordanlandet, där de hållit sig kvar sedan Jerusalems förstörelse år 70. Vidare fanns de i Galiléen och i trakten kring Damaskus.

Läs mer

Godly Play – ett pedagogiskt hjälpmedel för evangeliet

Även om Godly Play används framför allt med barn, fungerar det med konfirmander, på äldreboenden, med unga som har särskilda behov, med kyrkvärdar och i katekumenatgrupper och i många fler sammanhang.

Universalism eller Jesus?

Behövs Jesus, som säger om sig själv: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utan genom mig.»? Här ställs allt på sin spets. Vad blir svaret, Kyrkans svar?

Sakligt och osakligt om kyrklig tolerans

Ordet kommer från latinets tolerare, med innebörden att »stå ut med» eller att »uthärda». En sund mellanmänsklig tolerans handlar alltså om att jag som person kan acceptera eller respektera dem som tycker och handlar på ett sätt som jag själv inte anser vara rätt eller korrekt.

Att bygga församling i landsbygd

Vissa idéer jag fått ta emot från andra har utmanat mig att våga ta steg för egen del. Saker du kanske inte ens vågar drömma om kan ändå ingå i Guds plan. Vi ska kanske inte säga ja till allt, men ibland kan det vara viktigt att också våga släppa fram andra för att ta plats.