Recensioner

Svenska synagogor

Daniel Leviathan har i sin forskning undersökt hur dessa synagogor har planerats och förverkligats. Bakom byggnaderna finns också många historier om människor.

Synagogan i Norrköping, 2006. Wikipedia, CC BY-SA 2.0

Daniel Leviathan. Public Judaism in a Northern Light. Constructing Monumental Synagogues in Nineteenth-Century Sweden. Centre for Theology and Religious Studies. Lund University. Lund 2026. 451 s.

Från och med år 1775 kunde judar bosätta sig i Sverige utan att bli döpta och upptagna i kyrkan. Judiska församlingar grundades och judarnas rätt att bosätta sig och bedriva näringsverksamhet i landet reglerades från 1782 i det s.k. judereglementet. Efter ett antal stegvisa reformer fick judar 1870 fullständiga medborgerliga rättigheter i Sverige.

De första synagogorna i Sverige var enkla. I många fall hade man övertagit befintliga lokaler. Under 1800-talet lät flera judiska församlingar i Sverige bygga monumentala synagogor, genom vilka de judiska församlingarna på ett annat sätt än tidigare blev synliga i Sverige. Församlingarna påverkades i detta av upplysningen och av reformströmningar inom judendomen. På många platser i Europa hade judar uppnått en social och ekonomisk position som gjorde det möjligt att bygga synagogor som hade tillkommit just för att vara synagogor.

Läs mer

Samisk teologi – en nyckel till att förstå den inskränkta andliga och teologiska bredden i Svenska kyrkan

Samtidigt som samer så gott som alltid varit en del av den kyrka som vi i dag kallar Svenska kyrkan, är det dessvärre tydligt att det samiska folket som grupp marginaliserats av kyrkan som institution.

Ärkebiskopens hala svar i en brännande fråga

I Kyrkans Tidning 19/2026 intervjuas ärkebiskop Martin Modéus om hur Svenska kyrkan förhåller sig till de präster som inte vill viga samkönade par. När han var ny som ärkebiskop väcktes förhoppningar om en ledare som vågade vara tydlig i bekännelse- och bibelfrågor. Hans intervju i SVT:s 30 minuter

De långa linjerna – Perspektiv på vår egen tid

Vi lever i en känslans kultur präglad av kärleksprimatet och detta trumfar – känslomässigt – varje sakfråga. Vi ser det i många sammanhang, inte minst kyrkliga.

Om makten, religionens återkomst och några oheliga slutsatser

Var det kanske så att Gud aldrig lämnade, endast att föremålen för det som »heligförklarades» för den alltmer sekulariserade västeuropén hade förflyttats till inomvärldsliga »heligheter», såsom klasskamp, egendefinierad jämställdhet och annat, främjat av en eller annan ideologi.