Komminister em.
På det personliga planet handlar trefaldighetstiden om livet som döpt. I dopet med-dör och med-uppstår en människa med Kristus och den människa som »lever i sitt dop» delar livet med honom som har dött och uppstått med det liv som inte mer kan dö. Åt detta dopliv ger den helige Ande liv.
I boken finns just ingen medvetenhet om att det finns präster som på gräsrotsnivå, alltså i församlingen, reflekterat teologiskt över (i detta fall) nattvarden och under lång tid praktiserat nattvardsteologi.
Påsktiden är också pingstens förberedelsetid. I uppståndelseglädjens efterklang gör sig himmelsfärden och den Helige Andes utgjutande alltmer påminda ju längre påsktiden fortgår.
Jesus önskade dem frid, två gånger till och med, liksom för att inskärpa att nu efter hans död för våra synders skull och hans uppståndelse för vårt eviga livs skull är den riktiga friden, i meningen att, enkelt uttryckt, ha det rätt ställt med Gud, möjlig för oss.
Det har på sistone skrivits en del om mission i SPT. Vill bidra med lite församlingspräststeologi om den saken.