Komminister, teol. dr.
Med sitt omtumlande och inträngande glädjebudskap, inte minst genom Johannesevangeliets texter, med sin vita liturgiska färg, med påskljuset och annan rikare utsmyckning är Påsktiden kyrkoårets stora sammanhängande festtid.
Det är inte för mycket sagt, att representationstanken länge låg i träda i vår svenska kyrka. När den aktualiserades genom den högkyrkliga rörelsen, stötte den på motsägelser.
Vi möter i söndagens bibelläsningar Abraham, Timotheos och den blindfödde – trons förebilder. Gåvan att få leva i tro är ett privilegium som utmanar. Men som Gunnar Rosendal skriver om denna söndags budskap: »det är Herren Kristus som står i centrum, han som hjälper i allt trons trångmål».
Vilken gudstjänstfirare i vår svenska kyrka kan tänka sig en påskdag utan att få sjunga »Vad ljus över griften!» eller en första adventssöndag utan »Bereden väg för Herran»? Dessa psalmer har gett oss de ord och den ton som gestaltar de stora dagarnas budskap.
Jesus visar för oss genom sin egen kamp att vår kamp mot ondskan aldrig sker ensam och därför alltid är meningsfull.