Det är en torsdagseftermiddag i veckan före allahelgona. Vi har bjudit in till Barnens minnesstund. Längst fram sitter en mamma och en fyraåring. När gudstjänsten börjar och jag talar om att vi är här för att vi alla känner någon som har dött, hoppar fyraåringen ner från bänken, kommer fram till mig och förklarar. »Vår Hamster har dött för han orkade inte äta längre. Han var så här liten. Jag är väldigt ledsen. Sen har morfar dött också.»

I samband med allhelgonahelgen hålls ofta minnesgudstjänster. Anhöriga till dem som gått hem under året bjuds särskilt in. Alltfler församlingar väljer också att använda kyrkogården som en plats för mer än bara gravsmyckning. Kaffeservering med samtal, musik och andakter blir hjälp i sorgen och en möjlighet för kyrkan att tala om evighetshoppet. Med enkla medel går det att ge plats också för barnens sorgearbete och för föräldrar att kunna samtala om döden med sina barn. På kyrkogården kan finnas redskap för barn och skyltar i barnhöjd med bibelord om himlen och bilder. Att bjuda in till en särskild minnesgudstjänst för barn är en möjlighet att ta barnens sorg på allvar.

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in