Den svenska psalmboken revideras

Med utblickar mot de nordiska kyrkornas psalmböcker

Sedan flera år pågår en process i Svenska kyrkan för att revidera och förnya Den svenska psalmboken. Frågan har flera gånger varit uppe i kyrkomötet och direktiv har getts för arbetet. Avsikten är i första hand att nuvarande psalmbok skall revideras, dvs. några psalmer skall få språkliga bearbetningar och några kanske tas bort, medan ett antal nya psalmer tillförs. För detta har det gått ut en bred inbjudan om att skicka in förslag till psalmer, texter och melodier. Cirka 10 000 sådana har kommit in. Inom kort kommer ungefär 200 av dessa att bli tillgängliga för att prövas i församlingarna. Sofija Lazić Pedersen, präst, doktorand i praktisk teologi vid Åbo akademi samt förtroendevald i kyrkomötet och kyrkostyrelsen, ger här inte bara inblick i arbetet som pågår utan jämför också med Svenska kyrkans systerkyrkor i de nordiska länderna i fråga om psalmböckerna och deras utformning.

Inför den kommande revisionen av psalmboken, finns det något att lära sig av våra nordiska grannar, vars nuvarande psalmböcker är från 2000-talet? Denna fråga vill jag försöka besvara utifrån mitt perspektiv både som förtroendevald i Svenska kyrkan (ledamot av kyrkomötet och ersättare i kyrkostyrelsen) och som doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Mitt forskningsprojekt undersöker hur psalmer migrerar genom att titta på fyra nordiska psalmböcker, de danska, norska, svenska och finlandssvenska nuvarande psalmböckerna. Genom att identifiera gemensamma psalmer, liksom sådant som är hymnodiskt särstoff, vill jag utforska psalmer som är flyttfåglar och sådana som blir stannfåglar.

Bakgrund

Att det behövs en ny psalmbok i Sverige är bland annat föranlett av den nu inte längre så nya kyrkohandboken. Behovet konstaterades redan i Gudstjänstutskottets betänkande 2016:7. 1986 antogs såväl ny psalmbok som ny kyrkohandbok. Nu sker alltså en förskjutning dem emellan, och under tiden befinner sig en del av de liturgiska partierna i ett slags vakuum. Bland de liturgiska sångerna i sv. ps. 695–700 finns flera som inte följde med in i serie A. Serierna B och D skrevs till handboken medan delar av, men inte allt, i serie C och E står i andra delar av psalmboken.

Kyrkomötet biföll därför 2016 en motion (2016:47 av Katarina Ramnerö Ödestad och Sven Milltoft, Borgerligt Alternativ) om revidering och utökning av den svenska psalmboken, så att den skulle fungera tillsammans med den nya kyrkohandboken. Om detta hade det motionerats redan 2010, då av ledamöter från Centerpartiet och Socialdemokraterna, men dessa motioner avslogs. När frågan återupptogs 2016 fanns alltså redan en bred majoritet i kyrkomötet om behovet av revision.