Intervju med biskop em. Jonas Jonson. I.

Från lokala till internationella perspektiv

Här förs ett samtal med stor bredd och många frågor. Bertil Murray, medlem i SPT:s redaktion, ställer biskop em. Jonas Jonson inför frågor om folkkyrkan, Kina, ekumenik, partipolitisering och den liturgiska förnyelserörelsen. Har åren efter pensioneringen för sjutton år sedan påverkat hans syn på exempelvis Kina? På sjuttio- och åttiotalen var Jonson anhängare av Kinas utveckling och politiskt vänster – men nu? En annan fråga är konsekvenserna av Svenska kyrkans organisatoriska förändringar. Blev kyrkan så som han hoppades? Att se kyrkans förändringar i backspegeln är ofta belysande.

Framöver kommer SPT att då och då presentera intervjuer med personer som utifrån olika perspektiv kan belysa kyrkans och samhällets utveckling.

Biskop emeritus Jonas Jonson fick efter sin prästvigning 1964 tjänst på Svenska kyrkans mission i Uppsala med ansvar bland annat för rekrytering av unga missionärer. 1972 disputerade han på en avhandling om hur lutherska missionsorganisationer i Kina efter revolutionen 1949 tvingades lämna landet. Efter disputationen fick han tjänst på Lutherska världsförbundets studieavdelning i Geneve där han arbetade med frågor om kristendomens möte med marxismen. Under 10 år, 1975–85, var han föreståndare för Rättviks stiftsgård innan han återvände till Genève som biträdande generalsekreterare i LVF. 1989 – 2005 var han biskop i Strängnäs. Jonas Jonsson har bidragit med åtskilliga psalmer i psalmboken och dess tillägg och även skrivit ett flertal böcker, bl.a. Jag är bara Nathan Söderblom, satt till tjänst; Gustaf Aulén: biskop och motståndsman; Och den senaste: Missionärerna: en biografisk berättelse om Svenska Kyrkans Mission 1874-1974.