Hoppet om evigt liv. Del II.

Fortsättning från föregående nummer.

Den gudomliga kärlekens rätsida är allts tillrättavridning och fulländning. Den gudomliga kärlekens avigsida är domen och dess konsekvenser. De är två sidor av samma gärning.

Domen – den gudomliga kärlekens rätsida

Den som bara ser anklagelse och dom som något ur en bok, en lag som skall följas, ett straff som skall utmätas och avtjänas för att en gudomlig abstrakt rättviseprincip skall följas, en kränkt gudomlig ära skall få satisfaktion, en gudomlig vrede skall stillas, förstår inte vad det djupast handlar om. Den gudomliga kärlekens rätsida är allts tillrättavridning och fulländning. Den gudomliga kärlekens avigsida är domen och dess konsekvenser. De är två sidor av samma gärning. En gång skall skapelsen bli som Gud ville ha den, och i det ögonblick Gud vrider sin skapelse rätt kommer varje människa som inte är inne i och lever i enlighet med Guds vilja att vridas med vare sig hon vill eller inte. 

Det är domen för alla syndare, alla som ville vara som Gud utan Gud, alla förövare som själva satte gränserna för gott och ont i sitt handlande. Den som inte ångrat, fått förlåtelse, fått tillräkna sig Kristi rättfärdighet, har sitt liv och sin identitet i honom, den som fortfarande är ett med summan av sina gudsfrånvända gärningar mot medmänniskan, mot den Andre, personifierad i Jesus Kristus som Människosonen, Människan, och ytterst mot Gud själv, den människan kommer att erfara denna tillrättavridning som ett straff, som helvetet. 

Därtill kommer att denna tillrättavridning sker i ett oändligt medlidande med de svagaste, mest illagjorda, en kärlek som bränner den som själv ville vara gud och bestämma gränserna för gott och ont, som en outhärdlig eld. Domens ena sida är upprättelse, kompensation, helande för de våldförda och nedtrampade. Dess andra sida är förövarnas straff. Det är som en inbuktning och en utbuktning – samma sakförhållande betraktat från två håll. Efter domen finns inget överklagande. Evig fördömelse? Evigt helvete? Eviga plågor i den brinnande elden? Evig död? Icke vara? Intet? Den andra döden. Annihilation? Förintande? Här krackelerar bilden, här går orden sönder. Men vad som än sker och kommer att sker kommer alla att säga: det kan inte vara på annat sätt. Det slutliga ordet är sagt genom Guds ord, Guds Logos som är Sonen.