Kyrkan och skogen

Kyrkomötet uppdrog till kyrkostyrelsen att göra en utredning om kyrkans skogar och om hur dessa brukas. Utredningen är nu klar och ute på remiss till stift och församlingar. Markus Klefbeck har läst utredningen, förmedlar här angelägna synpunkter och gör en genomgång av olika typer av skogsbruk. En av frågeställningarna är hur mycket kyrkan ska låta sig påverkas av en högljudd men kanske ganska begränsad opinion, en annan samverkan med samerna. Markus Klefbeck är präst i Södra Vedbo pastorat.

Det finns numera en opinion som framför allt tycks se ett hyggesfritt skogsbruk som en enkel lösning på flera miljöproblem

Den skogsutredning som beslutades av kyrkomötet 2021 har nu kommit med sin slutrapport med förslag på förändringar av kyrkans skogsbruk. Svenskt skogsbruk har varit mycket omdebatterat under senare år och många har haft synpunkter på hur det bedrivs. Det finns numera en opinion som framför allt tycks se ett hyggesfritt skogsbruk som en enkel lösning på flera miljöproblem. Detta märktes också i kyrkovalet där vissa nomineringsgrupper tycktes tävla i att svartmåla kyrkans skogsbruk.

Den enmansutredare som ansvarat för skogsutredningen, Göran Enander, har utan tvekan stor erfarenhet. Han var 1998–2000 ordförande i Svenska naturskyddsföreningen och 2003–2008 generaldirektör på Skogsstyrelsen. Uppdraget på Skogsstyrelsen avbröts dock i förtid då Enander 2008 blev avskedad med omedelbar verkan av den dåvarande regeringen. Skälet som angavs var att Riksrevisionen riktat hård kritik mot Skogsstyrelsen för att myndigheten gått med stora underskott som delvis dolts för regeringen och för att det fanns stora brister i flera administrativa rutiner. Det fanns dock de som misstänkte att avskedet också berodde på att regeringen och Enander skiljde sig åt i synen på svensk skogspolitik.

Prästlönetillgångarnas historia

Prästlönetillgångarna är förenklat uttryckt ett slags självägande stiftelser som respektive stift förvaltar. Bakgrunden är de donationer av skog och jordbruksmark som Svenska kyrkans församlingar fått genom åren för att bedriva sin verksamhet. Syftet har alltså varit att generera ekonomisk avkastning och det är enbart överskottet som får användas. Länge förvaltades denna mark av församlingarna själva, och då gick också hela överskottet direkt till respektive församling.

I slutet av 1900-talet tog dock de tretton stiften över förvaltningen. Varje pastorat fick då en andel i prästlönetillgången som motsvarade värdet av den skogs- och jordbruksmark som de överlät.  Varje år när stiftet delar ut avkastningen får pastoraten en utdelning motsvarande sin procentandel i prästlönetillgången, men detta gäller enbart halva utdelningen. Den andra halvan går till ett inomkyrkligt utjämningssystem.