Kyrkoåret genom kyrkans alla år. I.

Kyrkoårets uppbyggnad är genialisk. Och ålderdomlig. Den struktur som vår kyrka har i dag delar vi i huvudsak med andra stora kyrkor. Kyrkoåret berättar Där möter olika aspekter på Jesu Kristi liv liksom på det kristna livet. Teol. dr Mikael Isacson, kyrkoherde i Kungälv-Ytterby pastorat, ger oss här en insiktsfull vägledning in i kyrkoåret med hela dess variation och stabilitet. Kyrkoårets olika färger är något som en präst kan luta sig mot i förkunnelsen och liturgins rikedom. 

Kyrkoåret – del 1

Svenska kyrkans kyrkoår är till största delen gemensamt med andra kyrkors

Kyrkoåret är en genial skapelse. Varje år leds vi genom samma händelser i Jesu liv. Vi får möta honom, de människor han möter och andra bibliska gestalter. Det frälsningshistoriska dramat är inte endast historia utan blir närvarande, levande och verksamt i gudstjänsten. Successivt förs vi allt djupare in i trons mysterium.

Svenska kyrkans kyrkoår är till största delen gemensamt med andra kyrkors. Grundkomponenten är söndagen och i dess förlängning veckan. På den grunden bildar Kristusfesterna, framför allt juldagen och påskdagen, stommen. De högtidsdagarna kan liknas vid ellipsens två brännpunkter. De styr när många av kyrkoårets söndagar firas och hur de kan gestaltas. Men kyrkoåret i Svenska kyrkan har också sina särdrag. Inte minst när det kommer till enskilda söndagar.

I två artiklar ska jag översiktligt skissa Svenska kyrkans kyrkoår, både det som är gemensamt med andra kyrkor och våra särdrag. Tonvikten ligger på hur enskilda söndagar hänger samman med helheten och hur kyrkoåret kan gestaltas, så att det blir levande i en gudstjänstfirande gemenskap och mer än att bibeltexter och psalmval växlar mellan söndagarna. Referenser görs till material för kyrkoåret som finns i Mässbok[i]. Först ska jag dock beröra några reformer som haft större påverkan på kyrkoåret i Svenska kyrkan samt de formella bestämmelserna som finns om kyrkoåret.