Tre forskare, Johan Liljestrand och Peder Thalén, högskolan i Gävle och David Carlsson, Mälardalens högskola har skrivit en artikel om kristendomsundervisningen på högstadiet. Artikeln är nyligen publicerad i tidskriften Nordidactica. Tidningen Dagen har gjort ett referat (3/1 2022):
»När Johan Liljestrand funderade över ett nytt forskningsområde noterade han att det saknades forskning kring kristendomens framställning i svenska läromedel. Tillsammans med kollegorna David Carlsson och Peder Thalén bestämde de sig för att kartlägga hur kristendomen presenteras i svenska läroböcker för högstadiet.
– Vi var överens om att kristendom i skolan är ett område som inte är tillräckligt väl utforskat. Samtidigt har skolan en framträdande roll i att förmedla kristendomen till unga människor, inte minst när vi lever i ett sekulariserat samhälle där inte så många konfirmerar sig eller går i kyrkan, säger han.
– Läromedel är intressanta eftersom det går att få inblick i breda tankefigurer.
I arbetet gick de igenom tio läroböcker i religionskunskap för högstadiet för att plocka ut återkommande teman.
Resultatet, som nu har publicerats visar att en form av kristendomstolkning har företräde framför andra: protestantisk liberalteologi.
– Det är inte så att läromedlen är fullproppade med liberal kristendom, men vi ser en tydlig tendens åt det hållet. Med hjälp av olika exempel kan vi visa att det förekommer regelbundet, säger han.
Liljestrand, Carlsson och Thalén lyfter fram fyra olika punkter, där de anser att en »moderniserad kristendom» dominerar bilden på bekostnad av andra uppfattningar: bibelkritik, aktuella etiska frågor på den internationella arenan, social rättvisa, och maktkritik.
– Läromedlen visar på olika sätt en kristendom som förhåller sig kritiskt till evangelierna och hellre ser dem som berättelser eller predikningar. De lyfter också fram en kristendom med feministiska förtecken och postkoloniala inslag, som att västerlandet inte betett sig på rätt sätt och har förtryckt andra, säger han.
Konsekvensen kan bli att andra kristna inriktningar hamnar i skymundan och inte ses som verkliga alternativ.
– Om man är katolik från Latinamerika eller ortodox kristen från Jordanien kan kristendomen innebära andra värden. I skolan kan det vara ett tillfälle att höra någon med annan åsikt som resonerar om en fråga som till exempel abort. Läromedel som tar ställning och driver mer av en fostrande hållning lägger locket på en sådan diskussion, säger Johan Liljestrand. Han säger att framhävandet av en enskild tolkning av kristendomen riskerar att osynliggöra även svenska inriktningar.
– Pentekostala grupper, mer konservativa lutheraner som EFS, eller mer konservativa delar av Equmeniakyrkan, för att ta några exempel, skulle också kunna marginaliseras.
I skolans läroplan står det att kristna värderingar ska ligga till grund för grundskolans utbildning. Johan Liljestrand tror att denna kristna bakgrund – som i läroplanen framställs i termer av just värderingar snarare än trosinnehåll eller utövning – har påverkat vilken kunskap som lärs ut till högstadieelever.
– Det är viktigt att skolan får vara en plats där olika religiösa ståndpunkter möts och bryts. Skolans egen värdegrund kanske inte behöver prägla innehållet i det som lärs ut, utan den skulle kunna stå mer för sig själv, säger han.
– Det vore ett sätt att hantera kristendomens mångfald, i synnerhet i klassrum som är kulturellt blandade, eller där man har elever från mer konservativa inhemska grupper. Då kan undervisningen handla om en kristendom som rör på sig och inte en enda kristendom som är den korrekta.»
KP