Logik och dogmatik sammanvävda

Med sitt verk Johannes Rudbeckius och logik fäster fil.dr Tero Tulenheimo, Helsingfors, uppmärksamheten vid en av den svensk-finska historiens verkliga stormän. Underrubriken är Gestaltning av en luthersk skolastik.

Det kan tyckas vara ett ämne enbart av »historiskt intresse», men så är det inte riktigt. Det som avses med skolastik har sina rötter hos Aristoteles, och hans grundfråga är den mest allmänmänskliga om all tillvarons instabilitet och stabilitet. Mer aktuell kan man inte vara. Därför har det inte heller saknats intresse för denna tankeriktning. I sin avhandling 1930 uppehöll sig Gunnar Rosendal utförligt vid den lutherska ortodoxins filosofiska metod, och han tillämpade den också själv i sitt stora verk Den apostoliska tron (1948, 1951). Bengt Hägglund aktualiserade denna filosofi i sin doktorsavhandling 1951. Fredrik Clewe, Åbo, skrev 1971 om en finländsk aristoteliker, Enevald Svenonius (d.1687). Den romersk-katolska bearbetningen av dessa tankelinjer, thomismen, belystes av Per-Erik Persson i avhandlingen Sacra doctrina (1957), och Regin Prenter hade undersökt den i sin bok Thomismen (1953). 1962 gav Hampus Lyttkens ut sitt verk Nythomismen.