Noterat

Mel Gibsons uppföljare. Religionsundervisningen i Sverige färgas politiskt. Päivi Räsänen överklagar. Traditionella biskopar undanbedes. Åtalad för Johannes 3:16 .

Dela
Noterat
Photo by Bank Phrom / Unsplash

Mel Gibsons uppföljare

År 2004 släpptes den uppmärksammade filmen The Passion of the Christ. Många såg filmen som djupt berörande och autentisk. Vissa filmkritiker talade om en visuell kraft och intensitet. Andra var inte lika positiva, utan menade bland annat att våldsscenerna var alltför utstuderade. Men vi kan nog konstatera att de verkliga historiska händelserna i samband med misshandeln och korsfästelsen av Jesus Kristus med säkerhet var just så brutala som regissören Mel Gibson hyllades för att skildra och inte mildra.

Nu är sista scenen av uppföljaren inspelad. Den har fått titeln The Resurrection of the Christ. Även bakom denna filmatisering står Mel Gibson, som också i detta fall fungerat som regissör. Den kommer att släppas i två delar, den första på långfredagen, den 26 mars, 2027, och den andra under påföljande Kristi Himmelfärds dag, som under 2027 infaller den 6 maj.

Många pekar på att Gibsons kristna tro, som till sin art är traditionell romersk-katolsk, har spelat en viktig roll i valet av dessa filmprojekt.

Religionsundervisningen i Sverige färgas politiskt

Sverige har haft icke-konfessionell religionsundervisning sedan 1962, och kursplanen har reviderats flera gånger. Kyrkpressen, organ för de svenskspråkiga församlingarna i Finland, informerar om förhållanden i grannlandet i en artikel den 28 april.

Enligt forskaren Malin Löfstedt vid Uppsala universitet bygger dagens undervisning på världsreligioner, etik och livsfrågor. Hon menar att undervisningen i praktiken ibland har präglats av en sekulär norm, där vissa lärare uttryckt en raljant syn på religion, även om många också arbetar för att öka förståelsen för religiös mångfald.

Löfstedt anser att undervisningen överlag fungerar väl och uppskattas av gymnasieelever, men noterar att antalet religionskurser minskat. Samtidigt ser hon en ökad politisering, särskilt kopplad till debatter om islamofobi och antisemitism.

Även forskaren Ingela Visuri vid Högskolan Dalarna beskriver en tydlig politisering. Hon menar att den senaste ämnesplanen betonar religion som ett samhällsproblem, med fokus på identitet, medier och kontroverser. Detta ställer höga krav på lärarna, som förväntas skapa trygga klassrum för respektfulla samtal.

Visuri lyfter samtidigt fram två parallella trender: sekularisering som förstärker problembilden av religion, och en avdramatisering av religiositet bland unga, där intresset för kristendom och konfirmation ökar.

Inför en ny svensk skolreform föreslås större fokus på intern variation inom kristendom, judendom och islam, samt mer kunskap om ritualer och praktisk religionsutövning. Löfstedt uttrycker oro över att värdegrundsformuleringar om alla människors lika värde och religioners syn på sexuella minoriteter har tonats ned. Hon menar att politiker – särskilt Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – driver på politiseringen, ofta med fokus på islamisering. 

Päivi Räsänen överklagar

Den finländska riksdagsledamoten och f.d. inrikesministern Päivi Räsänen överklagar sin fällande dom för hets mot folkgrupp till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Hon dömdes i mars 2026 av Finlands högsta domstol för en pamflett från 2004 där homosexualitet beskrivs som oförenligt med kristen människosyn. Domstolen ansåg att texten kunde uppfattas som kränkande mot homosexuella som grupp. Räsänen ålades att betala böter och alla exemplar av pamfletten skulle förstöras. Även biskop Juhana Pohjola, som publicerat skriften, fälldes.

Pamfletten uppmärksammades ursprungligen i samband med en polisutredning 2019 efter att Räsänen kritiserat den evangelisk-lutherska kyrkans stöd för Pride med ett bibelcitat. Hon friades två gånger i lägre instanser och friades även av högsta domstolen för själva tweeten, men inte för pamfletten.

Räsänen menar att domen hotar yttrandefriheten och säger att hon överklagar för att försvara rätten att uttrycka kristen tro offentligt. Fallet har väckt internationell uppmärksamhet och oro för hur så kallade hatbrottslagar används. Hon beskriver sin situation som ett exempel på hur makthavare försöker tysta kristna röster i frågor om sexualmoral.

The Christian Post

Traditionella biskopar undanbedes

Organisationen Women and the Church (WATCH) har lanserat en namninsamling som kräver att inga stiftsbiskopar i Engelska kyrkan ska kunna utses om de motsätter sig kvinnliga präster eller kvinnliga biskopar. Initiativet kom efter att Londons stift öppnade för kandidater som stödjer kvinnors tjänst men inte nödvändigtvis själva ordinerar kvinnor.

WATCH menar att en biskop som inte erkänner kvinnors vigning skulle skapa splittring och sakna andlig auktoritet över stora delar av stiftet. De kräver därför att kyrkans regler ändras så att motståndare till kvinnliga präster aldrig mer kan utses till stiftsbiskopar, och att frågan tas upp i kyrkomötet. Namninsamlingen har över 900 underskrifter.

Traditionella grupper som Forward in Faith, Church Society och ReNew välkomnade däremot Londons fortsatta stöd för de fem vägledande principerna, som ska garantera mutual flourishing för både förespråkare och motståndare till kvinnliga präster. De påpekar att samma formuleringar användes när Sarah Mullally utsågs till biskop av London.

Enligt kyrkans riktlinjer får stift uttrycka önskemål om huruvida en biskop ska ordinera kvinnor eller inte, men om en biskop avstår ska en annan biskop med fullständigt stöd för kvinnliga präster ges ansvar för kvinnliga präster i hela stiftet. Samtidigt betonas att ledande tjänster ska tillsättas från hela kyrkans traditionsbredd.

Stiftet London har flest församlingar som formellt motsätter sig kvinnliga präster — 56 anglo‑katolska och 24 konservativt evangelikala — och följer den så kallade London Plan där särskilda biskopar betjänar dessa grupper.

Church Times

Åtalad för Johannes 3:16  

Den 78‑årige pensionerade pastorn Clive Johnston har dömts för att ha brutit mot en så kallad safe access zone vid ett sjukhus i Coleraine, Nordirland. Han höll i juli 2024 en kort utomhusgudstjänst nära gränsen till zonen och predikade över Johannes 3:16, utan att nämna abort. En distriktsdomare fann ändå att han överträtt lagen om skyddszoner kring abortkliniker, vilket innebär att han nu riskerar böter på flera tusen pund och får en brottsregistrering. Johnston, tidigare ordförande för de baptistiska församlingarna i Irland, väntas överklaga.

Johnston beskriver domen som en »mörk dag för kristen frihet» och betonar att han inte trakasserat någon, något som även polisens videomaterial enligt honom visar. Han menar att lagen är så brett formulerad att även en stillsam gudstjänst kriminaliseras.

The Christian Institute, som stöder hans fall, kritiserar åtalet och hävdar att predikan av ett bibelord inte kan likställas med abortprotest. Organisationens vice chef Simon Calvert menar att myndigheterna »gått för långt» och att fallet utgör ett nytt försök att begränsa religions- och yttrandefriheten i en region där öppna evangelisationsmöten är en etablerad tradition.

Christian Today