Tre (S)-märkta ledamöter i kyrkomötet har i en debattartikel i Smålandsposten (9 okt) beskrivit det som »oacceptabelt» att präster inte viger samkönade par. Detta gör de naturligtvis helt utan stöd i Bibeln eller i evangelisk tradition, utan också i direkt motsats till den hållning som finns i exempelvis de ortodoxa kyrkofamiljerna, i den romersk-katolska kyrkan och i den nybildade Anglikanska gemenskapen (se nedan) – och dessutom bland andra kyrkor, inte minst i den karismatiska sfären. Men det verkar vara en principsak, oavsett att det är en försvinnande liten del av vigslarna inom Svenska kyrkan som är av par med samma kön och att det redan finns präster som ställer upp med att viga denna typ av par.
Den intoleranta attityden är uppenbar. Det är »oacceptabelt» att inte hålla med om deras åsikt. Oliktänkande skall visar bort eller stoppas. Advokatfirman Bratt-Feinsibel-Harling har konstaterat »att ett sådant kvalifikationskrav [dvs. att vid nyanställning av präster kräva av desamma att de måste förrätta vigsel även av samkönade par] inte kan anses utgöra ett verkligt och avgörande yrkeskrav samt att det därmed skulle innebära diskriminering och vara i strid med lag att ställa sådana kvalifikationskrav». Detta hörsammas över huvud taget inte av (S)-ledamöterna och andra i deras teologisk-politiska fålla.
Nu har kyrkoherden i Stenbrohult anmält sin kyrkorådsordförande, som är en av undertecknarna till debattartikeln, till Arbetsmiljöverket. Han har varit kyrkoherde i församlingen i många år, men anses alltså av ordföranden i kyrkorådet ha en oacceptabel uppfattning, men som alltså en sådan som är normalläget i den stora världsvida kyrkan. Kyrkoherden förklarar sig: »De talar om präster som oacceptabla. Den logiska konsekvensen av att någon är oacceptabel är att sätta stopp för den personen. Så därför är det svårt att vara i en sådan arbetsmiljö, säger han.» SPT följer ärendet.
KOL