Söndagen efter Jul

Guds barn

»Ett rop hörs i NN»

Fram till 1772 firades både Tredjedag och Fjärdedag Jul. Fjärdedag Jul är de menlösa/oskyldiga barnens dag med evangeliet om barnamorden i Betlehem. Dagen finns kvar, låt vara i förändrat skick, på Söndagen efter Jul. De oskyldiga barnen i Betlehem hålls av den kristna kyrkan för martyrer i den meningen att de fick dö för Kristi skull. Herodes känslokalla grymhet var förfärlig, fast den inte är särskilt ovanlig för alla tiders makthavare. En poäng med händelsen i Betlehem är att Frälsaren inte kan besegras av de politiska makterna, att alltså den kristna kyrkan överlever. En annan poäng är att de politiska makternas förföljelse ofta drabbar »tredje man», oskyldiga människor.

Kyrkan glömmer inte de oskyldiga offren. Menlösa barns dag är viktig. I vår nuvarande evangeliebok har grymheten mot de oskyldiga barnen tonats ner genom att söndagen mer allmänt handlar om barnaskapet hos Gud, »Guds barn».

Liturgisk färg Vit
Under veckan 30 december Abel, fåraherde, röd; 2 januari Basilios den store († 379) och Gregorios av Nazians († ca 390), biskopar och kyrkolärare, vit; 4 januari Kaj Munk, präst († 1944), röd
Texter 2 Mos. 1:15–21, 2 Tim. 3:14–15, Mark. 10:13–16, Ps. 71:2–6

Psalmer