
Kyrkoåret genom kyrkans alla år. II.
Kyrkoåret skapar en rytm av fasta och fest, av vardag och högtid. Det leder oss djupare in i det frälsningshistoriska dramat, in i Jesu liv och gärning och vad detta har med mitt eget liv att göra.
Artiklar
Kyrkoåret skapar en rytm av fasta och fest, av vardag och högtid. Det leder oss djupare in i det frälsningshistoriska dramat, in i Jesu liv och gärning och vad detta har med mitt eget liv att göra.
Den heliga Birgitta ger en förebild för både män och kvinnor som lever som celibatärer, som gifta eller som änkor eller änkemän. Vi bör inte tänka oss att Birgitta som kvinna bara var en förebild för kvinnor, utan för alla som strävade efter att leva ett heligt liv.
Tonvikten ligger på hur enskilda söndagar hänger samman med helheten och hur kyrkoåret kan gestaltas, så att det blir levande i en gudstjänstfirande gemenskap och mer än att bibeltexter och psalmval växlar mellan söndagarna.
På tre år hade han infört söndagligt nattvardsfirande som då var unikt i Svenska kyrkan. Snart tillkom skrudar, processioner, rökelse och så småningom vigning av Svenska kyrkans första nunna. Motstånd rönte han på många sätt, men han hade modet att gå vidare.
När vi i en kyrklig nedgångstid läser kyrkohistorien som en berättelse om Guds väg med sitt folk, vad är det då vi får? Vi får insikten att Han är likadan idag. Men Gud upprepar sig aldrig. Han är variationernas mästare.