I denna artikel belyser Örjan Blom, som är f.d. komminister i Hedvig Eleonora församling och kaplan inom Societas Sanctae Birgittae och som även varit ordförande i Stiftelsen Kyrkligt Forum, tre betydelsefulla personer i vårt svenska adventsfirande: Johannes döparen, S:ta Lucia, och jungfru Maria. De framhävde inte sig själva utan visade på Kristus och är därmed våra kristna föredömen.
I kyrkans år är det under veckorna i advent tre gestalter, som träder fram, och som har något väsentligt att förmedla också till oss idag
Johannes
Den förste av de tre är prästsonen Johannes Döparen. Han var samtida med Jesus. Deras mödrar var släkt. Som vuxen begav sig Johannes ut i Juda öken och började predika. Det var inte ett slätstruket allmänreligiöst budskap, som Johannes kom med. Han kallade sina åhörare: »Ni huggormsyngel». Han tar dem ur villfarelsen, att bara, för att de tillhörde det utvalda gudsfolket Israel, var allt väl beställt. Johannes förkunnar med skärpa, att gudstro måste förenas med ett liv i enlighet med Guds bud, som förbjuder oärlighet och hårdhet mot nödlidande. Johannes väckte uppseende, inte bara med sin förkunnelse, där han inte skrädde orden, utan också med hur han levde. Johannes kläder var av kamelhår, han vistades ensam i öknen, och hans föda bestod av gräshoppor och vildhonung. Han hade i sin förkunnelse också vågat kritisera landets kungapar, för att de brutit mot Guds bud, an hadeh
Denna artikel är för betalande prenumeranter
Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.
Registrera dig
Har du redan registrerat dig? Logga in