I denna artikel tar författaren, som är präst och teol.dr upp ämnet »lydnad», så centralt i Bibeln och det kristna livet men så obekvämt och nedtonat i vår samtid. Att höra och att lyda, att lyssna in Guds vilja, att likt Maria lyda är – hur svårt det än är – är avgörande i helgelsen och efterföljelsen.

den tvekan inför ordet »lydnad» som är förändringens orsak gör att vi kan gå miste om en viktig aspekt i kristen tro

Artonde söndagen efter Trefaldighet har i den nuvarande svenska evangelieboken överskriften »Att lyssna i tro». I den förra evangelieboken stod det »Trons lydnad». Båda rubrikerna ger goda uttryck för vad söndagens bibelläsningar handlar om. Men den tvekan inför ordet »lydnad» som är förändringens orsak gör att vi kan gå miste om en viktig aspekt i kristen tro. När vi förstår, att detta är en del av den större utrangering som gjorts av ord med hierarkisk ton, kan saken vara angelägen att uppmärksamma. Med anledning av att man i förslaget till ny kyrkohandbok del 2 i vigningshandlingarna har ändrat från »att lyda och tjäna» till »att följa och tjäna», säger SPT:s ledare i nr 11/2023: »’Lyda’ har fått en negativ klang men är – liksom ’följa’ ett frekvent ord i Bibeln. Inte minst att ’man måste lyda Gud mer än människor’, är en obekväm påminnelse i en sekulär omgivning.»

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in