I våras offentliggjordes resultaten av den mest omfattande gallupundersökning av människors hållning till och användning av Bibeln som hittills gjorts över hela världen. Den kallas The Patmos World Bible Attitudes Survey, och bakom den står United Bible Societies och British Foreign Bible Society. 91 000 personer från 85 länder och regioner deltog för att svara på frågor om Bibeln betyder något i deras liv och i så fall varför och hur. Gallupen täcker 3,8 miljarder människor och den genomfördes på 89 språk. Helt unikt alltså.
En del av analysen av svaren förvånar inte, till exempel att engagemanget för Bibeln är störst i Latinamerika och Afrika söder om ekvatorn, och att den spelar liten eller ingen roll för ett flertal i Västeuropa, Nordamerika och Australien. Där är inställningen ofta att Bibeln är svårförståelig, irrelevant och bara för de kristna. Men om man synar attityderna närmare finns variationer.
Bland unga till exempel i Västeuropa och Nordamerika, i detta fall 18–34 år, finns en markant öppenhet, möjligen rent av nyfikenhet, för Bibelns berättelser. Inte mindre än 77 procent av de tillfrågade säger sig vilja lära mer, men inte genom undervisning som innebär tragglande av biblisk historia, profeter och apostlar. Intresse väcks när Bibeln kopplas till personliga upplevelser. Det känslomässiga slår det intellektuella. Om man får inse att Bibeln kan hjälpa till att förstå sig på »mitt liv» är den intressant. Annars inte. Man är alltså inte negativt inställd, som det kanske var för 10–15 år sedan, men Bibeln måste upplevas och presenteras relevant.
Inte överraskande, men uppmuntrande, är att en klar majoritet globalt, oavsett religion och tro, menar att det är viktigt att barn känner till några bibelberättelser. Överraskande däremot kan det vara att var femte av dem som betecknar sig som icke-religiösa, också globalt, vill lära mer om Bibeln. Det motsvarar 240 miljoner människor.
