Okyrklig frestelse
I varje tid finns det ideologier och övertygelser som vill ha vår lojalitet. I dag kan det vara en politisk ideologi, ekonomiskt välstånd, sexuell frigörelse, klimatkampen, eller något annat, och det kommer alltid vara en frestelse för kyrkan att göra sig till språkrör för just den strömningen. Men verkligheten är ofta mer komplicerad än så. Framför allt är evangelium mer än att det kan reduceras till en appell till den ena eller andra ideologin.
Daniel Ringdahl, Till Liv nr 11/2024
Trofasta rotfasta träd
Träd kan förstås inte välja att gå sin väg, men just därför att de stannar kvar blir de ett slags tecken för trofasthet i en tid där Rörelsen har blivit vår avgud. Träd är personliga, som vi. Inte ett enda är precis likt det andra.
Ylva Eggehorn, Natt och dag (2018)
Gud och/eller vetenskap?
Är det bara i Sverige som sekulariseringens myter har så har förblindat oss att vi tror att man måste välja mellan Gud och vetenskapen?
Magnus Malm, Dagen 13/8 2021
Vetenskapligt folk
Människor blev vetenskapliga därför att de förväntade sig lagar i naturen, och de förväntade sig lagar i naturen eftersom de trodde på en Lagstiftare.
C. S. Lewis
Formativ psalmbok formar oss
Det är svårt att idag förstå vilken omvälvande betydelse psalmboken har haft för flertalet generationer. Psalmer har format tänkande, moraliska uppfattningar och enskildas själsliga liv likväl som politiska idéer och kulturliv.
Susanne Wigorts Yngvesson, Axess nr 6/2021
Omodig psalmbok
Psalmboken är inte beroende av modet. Den hör till det gamla, som blir nytt ständigt igen. Men den har på vissa trakter kommit betänkligt ur bruk. Folk bär andra sångböcker med sig.
Nathan Söderblom, 1907