Andeväckelse tur och retur

Pingstväckelsens barndom var en sprakande värld av manifestationer av dopet i den Helige Ande, som snabbt flödade från USA och vidare runt om världen. Rörelsen spreds på några få år även över Skandinavien och Sverige. Vad som är mindre känt är dock att influenserna också kan anses ha gått i andra riktningen. De skandinaviska källsprången till pingstväckelsens födelse är ett huvudspår i en ny antologi, samordnad av pingsthistorikern och svenskättlingen David Gustafson.

En diskussion har länge förts om var pingstväckelsen egentligen kan anses ha fötts. Som så ofta är svaret komplext. Händelser liknande dem på pingstdagen i Apg.2 uppträdde på ett flertal platser. Antologin pekar på hur skandinaviska invandrare spelade en roll i den tidiga rörelsen inte bara på Azusa Street utan också i den stora svenska kolonin i Chicago.

David Gustafsons forskningsmetod illustrerar den tidiga pingstväckelsens syn på sin samtid. Som källmaterial använder han flera av de svensk- och norskspråkiga tidningar som vid den tiden gavs ut USA, men hans utmaning är att många årgångar är helt försvunna. Fokus för de pingstväckta var inte att bevara material för framtiden utan att leva fullt ut i Andens tid – en helt ny era för kristenheten och världen.

Antologins förord slår fast att två kapitel i boken tillhör de starkaste forskningsbidrag som skrivits på engelska om två viktiga spår av pingstväckelsens utflöde över världen. Mycket finns skrivet om Lewi Pethrus kontakter och resor till USA, men ett kapitel påminner om två personer från den svensk-amerikanska länken som fått ännu större inflytande. Gunnar Vingren och Daniel Berg var två utvandrade svenskar som möttes i Chicago 1909, upplevde andedopet och sändes ut som missionärer till Brasilien, där de grundade den rörelse som ett sekel senare räknar över 10 miljoner medlemmar.