I år är det 650 år sedan den heliga Birgitta avled. Med tanke på att Birgitta är Sveriges internationellt mest kända helgon och därtill ett av Europas skyddshelgon, så har detta uppmärksammats förvånansvärt lite i vårt land. Desto mer har det uppmärksammats inom den romersk-katolska kyrkan med bl.a. ett firande i Rom i oktober. Bönegemenskapen Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) har också lika självklart firat jubileet. Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat och därtill SSB:s vicarius, informerar här om firandet på olika håll och olika sätt.

Birgitta Birgersdotter avled i Rom den 23 juli 1373. Redan när hon kom till Rom var hon ett aktat namn, och hennes betydelse ökade under de kommande decennierna. 1378, redan fem år efter hennes död, öppnade påven Urban VI hennes kanonisationsprocess. Det fanns då ett digert material av vittnesmål och mirakler, men av olika orsaker avstannade processen. Efter påstötningar av den nordiska unionsdrottningen Margareta återupptogs den på nytt 1390 och avslutades året därpå, 1391. Påven Bonifatius IX helgonförklarade slutligen Birgitta, som nu blev den heliga, den 7 och 8 oktober 1391. I kanonisationsbullan heter det:

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in