»Det finns redan en evangelisk kyrka i Tyskland. Det behövs inte två», säger påven Franciskus i en stor intervju som publicerades 14 juni med anledning bland annat av oro för vart den romersk-katolska kyrkan (RKK) tar vägen i Tyskland. Där har man öppnat för en egen variant av det stora påvliga projektet »Den synodala vägen».

RKK i Tyskland skakas av det ena avslöjandet efter det andra när det gäller sexuellt utnyttjande inom kyrkan. Senast offentliggjordes exempelvis en omfattande utredning från stiftet i Münster som visar att sedan 1950-talet har 610 huvudsakligen barn och ungdomar utsatts för övergrepp av ca 200 präster. För inte länge sedan gällde det Kölns stift. Kritiken är massiv, och man har fått se massutträden i hela landet.

Det är alltså inte märkligt att RKK i Tyskland valt att lägga tyngdpunkten i processen på frågor som maktmissbruk, sexualmoral, celibat och kvinnors roll i kyrkan. Det som hittills kommit fram gör påven orolig. Där har t.ex. framförts välsignelse av samkönade äktenskap, kvinnliga präster, t.o.m. avskaffande av prästämbetet helt. Man har nämnt ett lekfolkets eget läroämbete med samma auktoritet som biskoparnas och interkommunion med den evangeliska kyrkan.

Det har kallats för att man vill »protestantisera» RKK, och detta ironiserar påven över när han säger att det räcker med en evangelisk kyrka i landet. Nu är det inte vilka som helst som för fram de häpnadsväckande tankarna och förslagen. De kommer från teologiprofessorer, experter, biskopar, präster och representanter för inflytelserika organisationer och intressegrupper. Så hade inte påven tänkt sig. Påvens tanke när han 2019 satte igång den process som ska utmynna i biskopssynoden oktober 2023 var att »vanligt folk» i kyrkans periferi – kritiker som lämnat och personer som skulle vilja närma sig kyrkan tillsammans med de troende i församlingarna – skulle söka den Helige Andes ledning för kyrkans väg framöver. Påven förutsätter uppenbarligen att Anden inte bara arbetar genom kyrkans hierarki. Han vill att man tillsammans ska lyssna efter Guds ledning och lyssna till varandra.

Varje stift har uppdraget att organisera detta. Det finns 10 teman som ska behandlas, och svaren ska skickas in i augusti i år för att bearbetas av generalsekretariatet i Rom. Därifrån ska ett arbetsdokument sedan skickas ut, och utifrån det arbetet görs underlaget för den stora biskopskonferensen 2023. RKK i Tyskland menar att man står inför sådana problem att de måste diskuteras före föreslagna frågor om kyrkans organisation, kyrkans bidrag till en mer human och hel värld och de troendes helgelse.

Ett annat bekymmer för påven är traditionalisterna, de s.k. »reformisterna», som inte vill godkänna Vaticanum II. I intervjun den 14 juni tar han upp sin oro för, som han uttryckte det, »de bakåtblickande grupperna» som verkar ha glömt att det faktiskt ägde rum ett koncilium för inte så länge sedan.»Problemet är», säger han, »att det fortfarande finns sammanhang där Andra Vatikankonciliet inte har accepterats. Men det är ju också sant att det tar minst ett århundrade för ett koncilium att slå rot. Det innebär att vi har fyrtio år kvar för att se till att Andra Vatikankonciliet slår rot och frodas.»