Boken vänder sig till körledare av alla slag, men sist av de femton kapitlen finns ett kapitel »riktat främst till kyrkomusiker om vikten formulera en så kallad musikpastoral i församlingen».
»En samling om Anden avslutas t.ex. med en stund av bön/lovsång där konfirmanderna sitter utspridda i lokalen. Ledarna kan gå runt och fråga var och en av konfirmanderna om de får be en kort bön för dem. Här är det förstås viktigt att det är enkelt att både
I dogmhistoriskt perspektiv har Svenska kyrkan förflyttat sig på den teologiska kartan, så att den som står kvar på samma plats börjar undra om man fortfarande är hemma. Achebes berättelse om det koloniserade Nigeria och dess frågeställningar är relevanta för varje kyrkokristen i Svenska kyrkan.
Det är sålunda en teologisk praktik eller metodik knuten till församlingens själavård. Detta teologiska arbete är därtill förbundet med en pastoral reflektion, som kan ligga till grund för en församlingsbaserad utveckling. Vid universiteten finns även pastoralteologi som en akademisk disciplin.
Eneroth fick därmed ett argument han tidigare saknat: att ett sådant erkännande skulle följa av Svenska kyrkans lära. Det betyder inte att argumentet är teologiskt eller kyrkorättsligt riktigt. Men politiskt behöver det inte vara det. Det räcker att argumentet går att föra.