Inför dop har prästen som regel dopsamtal, ibland ytliga, ibland fördjupande. Skribenten, som är teol. dr och kyrkoherde i Lagunda församling, visar hur dopsamtalet kan öppna för det oväntade och för långvarig kontakt. I dopsamtalets situation går det inte alltid att förutse vart det bär.
Utifrån min erfarenhet av dopsamtal under tre decennier är det tydligt att det skett förändringar i mötet med vårdnadshavarna/föräldrarna. Dessa, menar jag, berör i sin tur de utmaningar som Svenska kyrkan står inför då vi präster möter kyrkans medlemmar.
Artikeln utgör en del av den fördjupade föreläsningsserie som Sankt Ansgar i Uppsala erbjuder studenter och nyss prästvigda och där jag fick möjlighet att tala om dopsamtal. Dels att dopsamtalet är en möjlighet till reflektion över vad bekännelse till kristen tro innebär, dels hur vi kan förstå själva samtalet som en ritual som ingår i ett större meningsskapande system.
I föreliggande artikel lyfter jag fram några exempel på när dopsamtalet tagit en annan vändning än vad samtalen brukar göra. Artikeln avslutas med en reflektion över vilka utmaningar Svenska kyrkan står inför.
Denna artikel är för betalande prenumeranter
Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.
Registrera dig
Har du redan registrerat dig? Logga in