Predikningar om den heliga Birgitta i Vadstena kloster 1397–1510

Den heliga Birgitta är inte bara Europas skyddshelgon utan även det första svenska helgonet som kanoniserats av påven. I denna artikel beskriver Erik Bergman, teol. dr och präst i Helsingborg, Birgittas spiritualitet, Birgittaordens liv men framför allt hur man predikade om detta helgon. Det är intressant läsning för att förstå såväl den tidens fromhet och klosterliv som att den även aktualiserar vår egen tids längtan efter ett heligt liv.

Predikanterna avlöser varandra i de för dagen uppställda predikstolarna på kyrkbacken utanför Vadstena klosterkyrka

I Vadstena runt Blåkyrkan, för kanske 600 år sedan, samlas stora folkskaror för att fira den heliga Birgittas kanonisationsdag den 7 oktober. Predikanterna avlöser varandra i de för dagen uppställda predikstolarna på kyrkbacken utanför Vadstena klosterkyrka. Människor kommer från olika delar av Sverige, från andra delar av Linköpings stift, från Västerås stift och från Strängnäs stift. Ja, den heliga Birgittas fest är en nationell angelägenhet.

Människor samlas av olika motiv: för att bli helade till kropp och själ, för att söka hjälp i faror, för att uppfylla ett löfte till Birgitta efter ett helande av någon närstående, eller som botgöring för en synd som begåtts. Andra kommer kanske av helt andra anledningar: för att festa och dricka till Birgittas ära eller bara för att beskåda karnevalsstämningen. Inne i kyrkan faller människor på knä nedanför skrinet med Birgittas reliker, som står på läktaren vid Mariaaltaret i öster så att alla ser det. Tidebönerna avlöser varandra. Bröderna börjar tidigt i gryningen och avlöses av systrarna. Den växlande sången pågår ända fram till middagstid. Däremellan har den heliga Birgittas reliker förevisats i en högtidlig procession. Processionen börjar i systrarnas sakristia och slutar i systrarnas kor. Mellan mässorna, Mariamässan och högmässan, eller i desamma hålls mäktiga predikningar om Birgittas liv och föredömlighet. Och vilka predikningar sen. Dessa predikningar på patronatshelgonets tre festdagar står i fokus för min avhandling och för denna artikel.

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in