I december 2024 utkom en nyutgåva av Gunnar Rosendals Kyrklig Förnyelse på Artos förlag. Denna fjärde upplaga är försedd med inledning av Mikael Löwegren, som sätter in rörelsen Kyrklig Förnyelse i sitt sammanhang. Som en trailer till boken, som varje präst och församlingsmedarbetare bör läsa, publiceras här dess inledning, dock utan fotnoter och litteraturlista. Mikael Löwegren är präst, föreståndare för Laurentiistiftelsen i Lund och doktorand i praktisk teologi vid Lunds universitet. Gunnar Rosendal presenterades även i en artikel av Staffan Ljungman i SPT nr 23/2024.

Gunnar Rosendals Kyrklig förnyelse är en svenskkyrklig klassiker. På sin tid blev den en tändande gnista för den nya högkyrkligheten. Boken förtjänar ännu i dag att läsas både som ett tidsdokument och i sin egen rätt. En ny, fjärde upplaga är motiverad och utkom nyligen på Artos förlag.

När Fader Gunnar, som han senare blev känd som, år 1935 ger ut denna sin mest lästa skrift skedde det mot en bestämd historisk och personlig bakgrund. Bokens inledning, om kravet på kyrklig förnyelse, är en rundmålning av Svenska kyrkans läge. Den utgör också en karaktäristik av de vägar författaren själv vandrat – och funnit oframkomliga. Hans humoristiskt bitande uppgörelse med den samtida kyrkligheten är också en djupgående självrannsakan.

Det var en tid av både krismedvetande och spirande förhoppningar

Kyrklig kristid

Gunnar Rosendal kom från ett enkelt hem i gammalkyrkligt präglade trakter kring Kvinnaböske på Hallandsåsens kant. Han föddes 1897 i en fattig familj men hade så kallat läshuvud och fick möjlighet att som den förste i sin släkt studera vidare. 1914 påbörjade han läroverksstudier i Lund, fortsatte sedan på universitetet och prästvigdes i stadens domkyrka år 1922.

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in