Nya ordningar, nya möjligheter, nytt liv

I samband med 100-årsdagen av biskop Bertil E. Gärtners födelse den 13 december 1924 hölls en stiftshistorisk dag i Göteborg. Författaren, Anders Reinholdsson, kyrkoherde och prost em., hade uppdraget att berätta om hur stiftsarbetet i Göteborgs stift förändrades och utvecklades på 1970-talet och framåt. Rubriken för föredraget var »Nya ordningar. Nya möjligheter. Nytt liv». Här är det i skriftlig version. Vi möter ett arbete i frimodig tro på Guds ord, förnyelse och öppenhet för väckelse.

Brevet

Jag fick ett brev från biskopen, biskop Bertil. Det var spännande men gjorde mig också orolig. Det var i slutet av sommaren 1977, omkring den 1 augusti. Det spännande var att han ville kalla mig att vara stiftsadjunkt i Helsjödelen, som stiftsdelen kom att kallas. Man hade beslutat om nya ordningar och ny organisation av stiftsarbetet.

Min oro kom sig av att jag fortfarande var ung och oerfaren, men också för att jag oroade mig för vad Rune Unger skulle säga. Rune var min kyrkoherde i Örby, dit jag kommit som kyrkoadjunkt den 1 maj 1976. Han var gediget gammalkyrklig och för det mesta kritisk till det som kom från stiftet med nya verksamhetsformer och annat som han inte uppskattade. Vad ska Rune säga, var nog min första tanke när jag läst biskop Bertils brev.

Jag berättar detta för att visa att det hos ganska många fanns en skepsis i förhållande till stiftsarbetet. Det var bland annat detta som gjorde att Stiftstinget och Stiftsrådet gjort en utredning som mynnade ut i förslaget om en ny ordning, där stiftet från början delades in i fyra delar, från söder: Hallandsdelen, Helsjödelen, Göteborgsdelen och Bohusdelen. Senare tillkom ytterligare en del för församlingarna runt Göteborg och Göta älvdalen.

I denna nya ordning kallade mig biskop Bertil att vara den förste stiftsadjunkten för Helsjödelen. Jag ringde till Rune och bad att få komma och samtala. Vi träffades och jag berättade om biskopens planer. Till slut frågade jag: »Rune: Vad ska jag göra?» Han var tyst några ögonblick, Sedan sa han: »Du ska lyda din andliga överhet!»

Det kom som ett befriande ord. Jag kontaktade biskop Bertil och vi träffades i hans bibliotek i biskopshuset, dit jag senare fick komma i ett stort flöde av möten som handlade om olika sidor av livet i Göteborgs stift. När jag gick därifrån var jag fylld av en stor förväntan och anade att ett stort äventyr låg framför.  Den 1 september 1977 började jag.