Dagen rapporterar (18/9) att 300 evangelikala ledare har formulerat en deklaration inför presidentvalet i USA. Inget namn och ingen kandidat nämns i deklarationen, endast vad som är väsentligt i debatten och i valet. Indirekt har den kommit att uppfattas som kritik mot Donald Trump, vilket i sig är intressant, dvs. att evangelikala pastorer som ensidigt driver Trumps kandidatur inser att Trump inte infriar de sju punkterna. Men oavsett Trump eller Harris, så ur kristen synvinkel måste kriterierna rimligen betraktas som självklara inför ett val. Ingen kristen kan svära trohet till någon annan än Jesus Kristus. Ett val, vare sig det är till ett parlament, en riksdag eller en presidentkandidat får inte trumfa den bekännelsen.
Viktor Klemperer, judisk professor i Dresden, som överlevde nazismen, beskrev i sina dagböcker från åren 1933–1945 hur gamla kolleger, grannar och vänner övergav honom som jude för att anpassa sig till rådande nazistisk antisemitisk diskurs. Men så nämner han också en viss fröken Heyne, som när hon tvingades att säga »jag tror på der Führer Adolf Hitler, jag tror på Tysklands uppdrag» svarade: »det kan ju inte en katolik säga!» Så måste en kristen förhålla sig till varje politisk ledare som gör anspråk på eller till vilken ges något av frälsarstatus.
Deklarationens sju punkter:
1. Vi svär vår trohet endast till Jesus Kristus.
2. Vi leder med kärlek, inte rädsla.
3. Vi underordnar oss sanningen i skriften.
4. Vi tror att evangeliet kan läka våra världsliga konflikter.
5. Vi är hängivna kyrkans profetiska mission.
6. Vi tror att varje individ är skapad till Guds avbild.
7. Vi bedömer gudomligt utnämnda ledare utifrån deras karaktär.
