Den heliga Anden drev ärkebiskopen ut i storstaden och han var i staden i fyrtio dagar. Dag och natt rörde han sig i storstadens själsliga öken. Han satt på krogen med näringslivsmänniskor, politiker, börsmäklare, konsulter, showbizfolk och många andra. Han hade långa, nattliga samtal med storstadens nattmänniskor; narkomaner, hemlösa, alkoholister, prostituerade med flera. Ärkebiskopen upptäckte den sällsamma ungdomsvärldens olika kulturer på ravepartyn, rockkonserter, ölfester och nattliga graffitiraider. Han vandrade runt i storstadens olika arbetsmiljöer och djup vänskap uppstod med många i storstadens olika sociala skikt och miljöer. Han såg mycket som han aldrig hade sett förut. Han förstod mycket, som han inte förstått förut. Och hans kunskap gjorde honom bedrövad – och vilsen.

Efter fyrtio dagar dök Reklammannen upp med sina frestelser. Han förde ärkebiskopen till sitt luxuösa kontor längst upp i skyskrapan med utsikt över den upplysta storstaden. Genom den väl isolerade glasväggen kunde man ana storstadens brusande liv. Reklammannen satte ärkebiskopen i den pastellfärgade mjukskönlädersoffan, erbjöd ett glas tullfri maltwhisky av bästa sort och sade:

Denna artikel är för inloggade användare

Registrera din e-postadress för att få tillgång till fler artiklar och vårt nyhetsbrev.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in