Sommarpsalmernas bakgrund

Svenska sommarpsalmer är älskade – så älskade att de inte kunde förbjudas på skolavslutningar. Psalmerna är just svenska, präglade av naturlyrik men framför allt av förundran över Guds skapelses nåd. De öppnar oss för att se Gud i hela skapelsen, från det minsta till det största. Markus Leandersson, komminister i Falkenberg och med i SPT:s redaktion, ger här inför vår svenska sommar några tankar om psalmernas tillkomst och teologi.

Sommartid innebär många konserter och musikgudstjänster. En glädje men också en utmaning för den som ska knyta ihop musikprogram och söndagstema i några få minuters andakt. En möjlighet är att utgå från en sommarpsalm. I den här artikeln vill jag ge bakgrund och tankar som kan användas. Den som en gång fått fördjupning kring en psalm kommer att påminnas varje gång man sedan sjunger den.

I denna ljuva sommartid – Sv Ps 200

När 1937 års psalmbok togs emot av svensk kristenhet var det en av psalmerna som stack ut och chockerade. I denna ljuva sommartid med sin svängiga melodi blev ifrågasatt. Gick det verkligen an att sjunga den i helgade rum? Många psalmer hade stramats upp till värdiga fjärdedelar i makligt tempo, men den här sommarpsalmen hade man låtit vara orörd till vissas glädje och andras fasa.

Texten var inte nyskriven. Paul Gerhardt, den lutherska kyrkans stora psalmdiktare vid sidan av Luther själv, skrev den redan år 1653. Orginaltiteln Geh aus, mein Herz, und suche Freud översattes på 1700-talet till svenska. Den har bearbetats flera gånger, senast av Britt G. Hallqvist. Det var Nathan Söderblom som lät det svänga om texten. Den mångkunnige ärkebiskopen komponerade en hel del, och ungefär samtidigt som denna psalm skrevs startade han Uppsala domkyrkas gosskör. Anders Öhrwall har också gett texten livfulla toner. Få texter har fått två så älskade, men helt olika melodier.

Psalmen är människans stora tack till Gud för själva livet som blir så påtagligt i den vackra sommargrönskan. När livet på jorden är som vackrast anar vi himmelriket. Naturens grönska får också inspirera människan att växa till och bära frukt som består. Paul Gerhardt har med sin text gjort precis som Jesus, som såg Guds omsorg och skönhet i liljorna på marken. Likt en trädgårdsmästare som gräver runt träden, vårdar Jesus människa så att hon bär frukt genom livet in i evigheten.

Psalmen är människans stora tack till Gud för själva livet som blir så påtagligt i den vackra sommargrönskan