Tacksägelsedagen

Lovsång

»Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord!»

Tacksägelsedagen är den enda kvarvarande av de fyra gamla allmänna böndagarna, som i sin tur sannolikt var en kvarleva från »kvatemberdagarna», fyra årliga tider för bön och bot. Till Tacksägelsedagens tacksamhet och glädje över Gud och hans gåvor hör alltså också bot och omvändelse: jämför Jesajas reaktion inför Guds härlighet och himmelens lovsång i Jes. 6, »ve mig, jag förgås».

I åtminstone svensk tradition är Tacksägelsedagen kopplad till Mikaels dag. Tacksamheten och lovsången till Gud hör samman med den himmelska lovsången och liturgin. Vi tackar för både de synliga och de osynliga gåvorna, både de jordiska och de himmelska. »Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord» (Jes. 49:13). Många församlingar firar denna dag särskilda skördegudstjänster. Firar man inte en särskild sådan kan kyrkan ändå vara smyckad med skapelsens goda och frambärande av jordens frukt och människors arbete ske i högmässans offertorium.

Liturgisk färg Vit, under veckan grön
Under veckan 15 oktober Teresa av Avila, ordenskvinna och kyrkolärare († 1582), vit; 17 oktober Ignatios av Antiokia, biskop och martyr († ca 110), röd; 18 oktober Lukas, evangelist, röd
Texter Jer. 31:3–6, Upp. 4:8–11, Matt. 15:29–31, Ps. 65:9–14

Psalmer