Fjärde söndagen i Påsktiden (Jubilate)
När martyren Pionios, som blev dömd till döden, envist höll fast vid sin bekännelse frågade de honom: »Varför har du så bråttom till döden?», varpå Pionios svarade: »Inte till döden, men till livet».
Material för predikoförberedelse
När martyren Pionios, som blev dömd till döden, envist höll fast vid sin bekännelse frågade de honom: »Varför har du så bråttom till döden?», varpå Pionios svarade: »Inte till döden, men till livet».
Här finns en cynism som öppnat dörren för starka auktoritära ledare, vars vandel ursäktas med att de är »effektiva». In i denna individualism och cynism får vi predika om den gode Herden – han som ger sitt liv för oss och vill ha en relation med varje människa.
Vi får slå följe med Petrus, följa den uppståndne Herren och leva öppna för hans ovillkorliga kärlek. Det är det nya livet i Jesus Kristus, genom den helige Ande, i Guds Faderns kärlek.
Kristi kyrka kan med fog tala om hopp, men hennes hopp får inte förringas till ett hopp i allmänhet, inte till ett imsevimsespindelhopp, utan hennes är hopp förankrat i den uppståndne och vem han är
Frågor som när, var eller hur uppståndelsen ägde rum är inte de viktigaste frågorna. De kan tvärtom leda oss vilse. I stället ska vi försöka förstå varför Jesus dog för våra synder, varför han uppstod för vår rättfärdiggörelses skull och låta Jesus förklara Skrifterna