Vad är ett stift? Är inte svaret så självklart att frågan inte ställs? I denna artikel visar författaren, som är teol. dr och stiftsadjunkt em., på å ena sidan det självklara i vad ett stift är utifrån biskopens ämbete, å andra sidan hur synen på ett stift och dess funktion har förändrats under nittonhundratalet. Sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift 1915 blir här ett illustrativt exempel.
Stiften har efter år 2000 fått andra styrelseformer, andra uppgifter och andra anspråk, och det utan att man i någon större omfattning diskuterat vad ett stift är, ecklesiologiskt och pastoralt. Vad som däremot inte har påverkats är omfattningen av de 13 stiften.
De yttre förändringarna under 1900-talet var mycket få: Luleå stift tillkom 1904, något som föranledde att Växjö och Kalmar stift slogs ihop 1915, Stockholms stift tillkom 1942. I dag är förändringar i stiftens omfattning svåra att göra – församlingarnas prästlönetillgångar är övertagna av stiften och varje ändring av ett stifts omfattning kräver komplicerade beräkningar.
Jag har närläst sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift, som genomfördes under några i allmän historia och kyrkohistoria omvälvande årtionden. Skeendet ska strax få belysa hur man då betraktade ett stift, och sedan antyda hur den senare utvecklingen fram till förändringen 2000 kan tolkas. Men först några principiella synpunkter utifrån en grundhållning att kyrkorätt inte är förvaltningsformer och beslutsordningar utan i första hand kyrkans sätt att utifrån sin bekännelse gestalta nådemedelsförvaltningen och den sammanhållna trosläran, ett skeende.
Ecklesiologiskt har kyrkan i grunden bara tre givna »nivåer»: församling, stift och universell kyrka. Andra »nivåer» – pastorat, nationalkyrka, ekumeniska allianser – är kanske praktiska, men beror på ekonomiska eller kulturella sammanhang som är tillfälliga. Det är inte en händelse att församlings-»nivå» respektive stifts-»nivå» korresponderar med prästämbete respektive biskopsämbete, och inte konstigt att Svenska kyrkans avgörande ekumeniska problem är hennes bristande tillhörighet till världskyrkan.
Denna artikel är för betalande prenumeranter
Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.
Registrera dig
Har du redan registrerat dig? Logga in