Inför nyår 1: Helgon och syndare
Vi kommer från Gud, vi är på väg med Gud och vi går till Gud. Han är horisonten i allt som sker. Vår historia är frälsningshistoria. Det är som S.t Augustinus sa: »Det finns inget helgon utan ett förflutet, ingen syndare utan en framtid».
Peder Bergqvist, Unum nr 2/2022
Inför nyår 2: Tid och evighet – två mysterier
Den teologiska frestelsen och faran är att glömma att kontrasten mellan tid och evighet är en kontrast mellan ett stort mysterium och ett ännu större mysterium. Och om vi inte ens helt kan greppa vad tiden är, så mycket mindre kan vi greppa vad evigheten är, inte ens i en negativ bestämmelse. Kanske är evigheten inte bara avsaknad av tid, utan en tidslighet vi inte ens kan drömma om.
Andreas Nordlander, NOD nr 3/2023
Att ge upp andan
En devis för hospice är: Det sista andetaget är lika viktigt som det första.
Monika Olin Wikman, Lägga döden till rätta (2022)
Teologisk icke-reflektion
Den allmänna kunskapen om vad kristen tro är befinner sig på en historiskt låg nivå; Svenska kyrkans kulturella och religiösa självklarhet har i stort sett försvunnit; medlemssiffror såväl som kyrkobesök minskar. Trots det lyser den kvalificerade teologiska reflektionen från kyrkans sida med sin frånvaro. Svenska kyrkan verkar vara mer intresserad av dokumenthanteringsplaner än en teologi om Guds rike.
Ola Sigurdson, Kyrkans Tidning 47/2023
Hjärtat eller samvetet?
Det brukar heta att man ska »följa sitt hjärta». Ofta menas att man ska göra det man känner för. Och det kan vara bra, om det man känner för är gott. Om inte, ska man absolut inte »följa sitt hjärta». Bättre är att säga att man ska följa sitt samvete. Men då »samvetet» i klassisk filosofisk mening, och inte som ett knippe individuella åsikter och övertygelser, vilket bara blir detsamma som det man känner för, bara extra starkt.
Thomas Idergard, Dagen 15/8 2023