Kommentarer

Ärkebiskopens hala svar i en brännande fråga

I Kyrkans Tidning 19/2026 intervjuas ärkebiskop Martin Modéus om hur Svenska kyrkan förhåller sig till de präster som inte vill viga samkönade par. När han var ny som ärkebiskop väcktes förhoppningar om en ledare som vågade vara tydlig i bekännelse- och bibelfrågor. Hans intervju i SVT:s 30 minuter med sin tydliga bekännelse av Jesu uppståndelse och avväpnande »det vet väl inte jag», som svar på hur det kunde gått till, blev viralt och hyllat. Äntligen hade Svenska kyrkan en ledare som både talade klarspråk och vågade kapitulera inför mysteriet.

Å ena sidan är biskoparna eniga. Å andra sidan kommer de till olika slutsatser

Just därför blir också intervjun om vigselfrågan ett sorgligt bevis på motsatsen. På tydliga frågor ges luddiga svar. Å ena sidan är biskoparna eniga. Å andra sidan kommer de till olika slutsatser. Å ena sidan har Svenska kyrkan numer bara en äktenskapssyn, å andra sidan måste bägge uppfattningarna rymmas. Å ena sidan har ingen sagt att de präster med traditionell äktenskapssyn ska drivas bort, å andra sidan har biskopsmötet sagt att man arbetar för att alla präster med glädje ska viga samkönade par. På den direkta frågan om den som inte vill viga samkönade par måste ändra sig, dvs. övertygas om att han eller hon har fel, blir ärkebiskopens diplomatiska, men knappast trovärdiga, omskrivning att i antagningsprocessen »möter vi kandidaten där han eller hon är och samtalar om kandidatens behov. Vi försöker stötta och hjälpa kandidater vidare utifrån var de befinner sig.»

Läs mer

Samisk teologi – en nyckel till att förstå den inskränkta andliga och teologiska bredden i Svenska kyrkan

Samtidigt som samer så gott som alltid varit en del av den kyrka som vi i dag kallar Svenska kyrkan, är det dessvärre tydligt att det samiska folket som grupp marginaliserats av kyrkan som institution.

De långa linjerna – Perspektiv på vår egen tid

Vi lever i en känslans kultur präglad av kärleksprimatet och detta trumfar – känslomässigt – varje sakfråga. Vi ser det i många sammanhang, inte minst kyrkliga.

Om makten, religionens återkomst och några oheliga slutsatser

Var det kanske så att Gud aldrig lämnade, endast att föremålen för det som »heligförklarades» för den alltmer sekulariserade västeuropén hade förflyttats till inomvärldsliga »heligheter», såsom klasskamp, egendefinierad jämställdhet och annat, främjat av en eller annan ideologi.

Den kristna praktiken av urskiljning

Jag tänker inte på Guds vilja som en smal stig genom skogen där jag går fram genom buskagen, duckar under grenar och undviker getingar. När jag tänker på Guds vilja tänker jag på att vara på en vidsträckt flod i en liten båt. Målet är att ta sig nedströms.