Att predika skapelsetillvänt
De stora orden får mening för människor när de konkretiseras. Ord som helighet och välsignelse, synd och skuld, försoning och frälsning, kan få ny resonansbotten när de tillämpas på Guds skapelse och de ekologiska utmaningarna
En präst ska vara vänd till Gud och hela skapelsen. Så står det i ordningen för prästvigning. Det kan låta som ett mentalt spagat. Men det är inte två olika riktningar, att vara vänd till Gud och att vara vänd till Guds skapelse. Den som söker Gud får lära sig att söka Gud i alla ting. Och den som älskar Gud, älskar den skapelse som Gud älskar och välsignar.
Att vara vänd till Gud och hela skapelsen är inte bara prästens uppdrag utan det ursprungligt mänskliga. På Bibelns första sida står att människan skapas med samma välsignelse och samma uppdrag som alla andra levande varelser: att vara fruktsamma och föröka sig och uppfylla jorden. Det som är särskilt för människan är dels att vara Guds avbild, dels att härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden (1 Mos. 1:26–28). Relationen till Gud innebär en relation till alla levande varelser och hela Guds skapelse.
