Vad döljs bakom rysk graffiti i ukrainsk kyrkohistoria?
Egentligen lyder originalets titel direkt översatt Uppriktiga berättelser/bekännelser från en pilgrim till hans spirituella fader (starets). Ordet rysk i sammanhanget är ett västligt tillägg. Men är det en rimlig tolkning att vi bestämt att pilgrimen och hans andlighet just är rysk?
Författaren av denna artikel är entreprenör, romanförfattare och prästkandidat. I denna artikel redogör han för Paisii Velichkovskijs betydelse i ukrainsk och slavisk ortodox andlighet, där dennes arbete med översättning och spridning av Philokalia och Dobrotoljubie, på Athos och i Moldavien, lade grunden för en andlig väckelse som senare felaktigt tillskrivits rysk kultur. Han visar på vikten av att erkänna Paisiis ukrainska arv bortom rysk appropriering.
Många av oss känner säkert igen en liten andlig klassiker, En rysk pilgrims berättelse. I boken driver en fattig pilgrim runt med radband och Bibel, samt ber Jesusbönen. Den beskrivs inte sällan som ett ypperligt exempel på sund, andlig rysk-ortodox praxis och en produkt av den mystiska, andliga väckelse som gick över Ryssland på 1800-talet. Inte sällan påstås att denne vandrare stått modell för Dostojevskijs starets Zosima i Bröderna Karamazov. Motiv och tankar från den lilla boken, utgiven 1881 i Kazan, kan återfinnas i klassisk, rysk litteratur från tiden. Man antar dock att den funnits i tidigare varianter som tillkom under 1800-talets början.
Egentligen lyder originalets titel direkt översatt Uppriktiga berättelser/bekännelser från en pilgrim till hans spirituella fader (starets). Ordet rysk i sammanhanget är ett västligt tillägg. Men är det en rimlig tolkning att vi bestämt att pilgrimen och hans andlighet just är rysk?
I denna artikel vill jag borsta av och presentera en person ur den ukrainska historien som rysk graffiti approprierat och gjort till sin. Den handlar om Paisii Velichkovskij, eller Paisii av Poltava, som han själv signerade sina brev.
Philokalia och Dobrotoljubie.
På klosterön Athos i Grekland har munkar bott och verkat i århundranden. Härifrån utvecklade Palamas (1296–1359) sin teologi och den hesykastiska praktiken. Mycket östlig, ortodox teologi kan spåras till denna ö och den grekiska vaggan.
För egen del var det fascination för ryska teologer som Lossky och Florenskij, lysande ryska tänkare, som ledde mig tillbaka till Athos. Det var också där jag insåg att det jag uppfattat som vackra och fascinerande exempel på rysk teologi, litteratur och tänkande, egentligen hade synnerligen grekiska rötter men också helt tydligt ukrainska.
Den väckelse på 1800-talet som drog fram över det ryska imperiet, i vilket »Lill-Ryssland», det vill säga Ukraina, var intvingat, kan sägas ha en verkligt tydlig startpunkt, nämligen arbetet med Philokalia och Dobrotoljubie. Detta är en samling böcker med de grekiska kyrkofädernas viktigaste skrifter. Redaktionsarbetet runt denna samling under 1700-talets mitt till ca 1780 ägde rum på Athos. Det blev grundstenen till en helt ny, personlig ortodox andlighet. Jesus-bönen, »Herre Jesus Kristus Guds Son, förbarma Dig över mig, en syndare», var ett viktigt element i denna, liksom det egna hjärtats förvandling i Guds ljus.
Philokalia översattes till kyrkoslaviska, ryska, rumänska och ukrainska. Den boksamlingen kom att kallas Dobrotoljubie. Fritt översatt betyder det Kärlek till det Goda.
